kOsmOs uppBlött o utstRött i kAOs

{¤}

sitter här och håller ihop
håller ihop hela världen
spricker och läcker var tredje timma
springer och hämtar plåster
sagobok och chokladask
håller mig lycklig ännu en, ännu en liten oändlighet
önskar inget mera än så

vill allt jag alltid velat
VILL INTE MER
VILL BARA MER OCH MER
måste fortsätta komma längre i de här korRidorerna
räkna dörrarna tills allting är färdigt
äta mattorna tills livet är mätt
kanske emellertid bättre
till sist bäst ändå
bäst att kasta ut alla siffrorna i KAOS
lyfta dessa siffror upp ur sitt badvatten; dansa ut i regnet
i regnet medans
ännu medans jag fortfarande förmår
ända bort till metropolerna, de nästan okontrollerbara supersystemen
de fruktansvärda främlingarna
de ofruktsamma fresterskorna
de fruktfulla konflikterna [kasta mig ut
och inkarneras på nytt
i skorpionernas skugglika grottor
till illusionernas blivande cirkus-kentaurer
förvandla mig igen
ända tills jag förstått
att blott sanning kan ikläda sig sken
icke dräkten ikläda sig äkta ljus
dock likafullt inrymmes av alltings aura
solsystemets genomlöpande lökkupoler
ända tills jag behärskar skala bort
skala bort lögnerna ur vissheten
skala bort allt mörkret ur ljuset] och kasta mig ut i KAOS
där och bara
där som alla mina solstrålar äntligen lär sig simma
kan inte drunkna
i ett ännu större KOSMOS
i en ännu djupare hemkomst
drunknar aldrig så länge som jag minns
minns varifrån
från var min sol
dessa strålar får sitt ljus ifrån.......






}¤{