31 mars 2010

drar dromedaren mot Rom medan våren möter redan Verona, via spirande kaprifol o randiga kapell


101


i Verona återfinns världens (och Italiens) 3e största amfiteater, samt den shakespeareskt omsusade balkongen (dit jag kommer att komma om en månad)



Vampyren i Verona
(fabel itali-limerick 9)


Det var redan vår i Verona
när pissmyrarmén börjat tråna
där i Romeos rastlösa kalsong
mens i Juliets livlösa kokong
låg rusig vampyren och rodna





Dromedaren mot Rom
(fabel itali-limerick 8.1)


Dromedaren som drog upp mot Rom
hörde stenöknen än stod i blom,

kom så fram till fontänen i största törst.
Inget blodbad om vem som må dricka först!

Stumt förundrad han dränkte sin gom




knaprar på Capri
(fabel itali-limerick 10)


PirayaPiraten kring Capri
knappt gapade efter nån knapri'


nej, mjukmogna som aprikoser,

najader med fjäll - inga troser

//
blott luktrikaste kaprifol,

skön sjöjungfru helt utan kjol //


han ratade kungliga klippdockorna a priori



Capri rimmar varken på april eller knaprig, men på den blomstrande ön utanför Neapel o Sorrento ska en del celebriteter, skådisar, drottningar och konstnärer hålla hus, bland klippbranterna - vilket inspirerade mig till "klippdockor".





Zebran i Siena
(fabel itali-limerick 7)


Den zebran där i grändernas Siena
med ränder ända in mellan bena
får bra kamouflage
mitt i stans katedral
Folk ser varken det andra eller ena


[i Siena är den stora katedralen (såväl inuti som utanpå) inget mindre än zebra-randig]
















30 mars 2010

10 Old Albums Beginning to taste Like Gold

during week 10,11,12,13



6
IL GRANDI SUCCESSI ORIGINALI
Bobby Solo (1963- ... collection -00)


7
SING, SING, SING
Benny Goodman, clarinet, with singers
and on trumpete first Harry James

collection from many years
(title track composed by Louis Prima)


8
RHYTM SAVED THE WORLD
Louis Armstrong (30's -40's)
vol.3 in Naxos series


9
KILLING ME SOFTLY (with his songs)
Roberta Flack (-73)





00

WE CAN MAKE IT TOGETHER
Steve Lawrence & Eydie Gormé (-72)

(Let the Lovelight in your eyes) Lead Me On + Feelin' var sidor av en E.P. pappa o mamma hade hemma, som jag diggade mest intensivt av allihop och ännu gör. Broadway-baserade Steve & Eydie gjorde nog i huvudsak mer musikalartade nummer, än dessa schlagers som har större betoning på orkestersoundet och melodins kraft än på deras sångartalanger.




1
RUNAWAY
Carola (-86)
but discovered now that all compositions are by Gibb Brothers of BeeGees


2
COUNT THREE AND PRAY
(including Take My Breath Away and Like Flames)
Berlin (-86)


3
RAINDROPS KEEP FALLING ON MY HEAD
Dionne Warwick (60's -70's)
some of all those collections
almost all songs by Burt Bacharach


4
NON MI DIR
Adriano Celentano (-65)
som jag köpte när jag var i Florens och lyssnade på på flygplanet hem från Rom





5
EROTICA
Madonna (-92)





6,7,8,9
never heard before
but begin to become favourites

0
heard many many times before
at least some of the songs
and still LOVE it endlessly


1,2,3,4
heard with one or two ears before
but a real round now, better than ever

5
strangely enough seems hard for me to really love





101

10 NEW Albums Beginning to taste Like Good Old


among those released late 2009 - early 2010



6.
THE FAMILY JEWELS
Marina & The Diamonds [Marina Diamandis]


7.
THE SEA

Corinne Bailey Rae


8.
TURN IT UP

Pixie Lott


9.

ALBUM
Girls



0.
ONE LIFE STAND

Hot Chip



1.
HEAD FIRST
Alison Goldfrapp


2.
CONTRA
Vampire Weekend


3.

THE ELEMENT OF FREEDOM
Alicia Keys


4.
BARE BONES
Madeleine Peyroux




5.
SCRATCH MY BACK
Peter Gabriel
good choice of songs to cover
in artful arrangements,

but I don't get the feeling at all yet





101

27 mars 2010

dricker fågelsång och plockar loss en bit ur ditt skratt

Omskrivning av en dikt skriven för två vårar sen



Redan nu har du våren
ända upp
till din navel. Vi ligger
kvar i drömmen,
halvtäckta. Uppifrån tornspiran häller de
gammal fångelsång.
Dricker du
en bjällerklunk
så nosar försommaren på
din sötaste höft. Tar jag ditt fulaste finger
och för in det i
dig.
Som om det är nu
stirrar vi på verkligheten
före du får min läpp
att röra
mig. Jag måste plocka loss en bit ur ditt skratt,
tugga på den tills allt känns
som om jag redan förstört
den fina förväntan
med mera förväntan. Bortifrån backkrönet
borrar de nya hål
i himlen
för sina gula gamla
cyklar som föds på nytt
och flyger hela påsklovet, drömmer över hyreshusen,
rullar ner i rötterna
så fort de bara vågar.
Mormor kommer på besök,
blir kvällen soligare.
Minns jag med ens : jag har glömt bort
halva livet!
Blandas mina åldrar
samman med dina som bladen
i en grönska.
Springer in i drömmen
som en pigg, öppen pojke.
Vaknar
som en sjuk, trångsint gubbe. Vill inte
gå och lägga mig nu, vill inte
klättra upp nu. Skulle
du vilja få ditt hår
ända ned på rumpan? Du lyckas hela tiden vara på
samma plats
alltid här och nu.
För du
ser jämt till att mogna några ögonblick före
du måste,
medan jag helst sitter kvar
och väntar på här
och nu
som kommer allt längre bort
ju högre mitt
torn blir byggt. Säg, hur mycket ofullvuxnare
var vi egentligen
då när vi var barn??









101

26 mars 2010

Tiden går som man Vill eller inte

[Lyckligt Omedveten?]




Tiden går sakta som satan
när du VILL att en viss sak ska ske
Det är barnets smultronstig

Tiden går fort som fan
när du INTE vill att en viss sak ska ske
Det är den döendes motorväg



Jag går hellre och hellre den senare vägen
för jag vill bromsa allt så jag ska hinna bestämma mig
vad jag helst av allt vill

och hade jag skuttat som barnet hade jag hunnit det
men inte vetat vad det var
jag aldrig hann med









101

24 mars 2010

minnet föddes hit [Första Tankan]

101






i stora vita
dörren mellan grönska och
blod, står pojken jag

luktar det andra livet
föddes hit ut ur ljuset









101

23 mars 2010

Solicia på Sicilien (sjunde stunden)

inklusive diverse kunskap jag börjat få genom Göran Häggs biografi om Mussolini



Solicia, du står och stryker mot stövelns spets
iakttar hur det italienska
icke var ett rike
förrän sent i förrförra århundradet
när småningom härföraren
Mussolini växte upp
från Milano ner
över brokiga grupper
rött, grönt och vitt
som blandades ihop
till brunsvart
men ändå behöll totalt egen nyans
spökandes ingen annanstans

i liberal elitism
med fascinerande fredligt våld
på artificiellt himlapäll
skapades vårt språk
den så kallade
italienskan
genom gudomliga komedier
inom operor
av oss, poeterna
som i universaliserande skönsinne stjärnkikade
över varenda en
av våra dialekter
som smälte
och skärptes
och krusidullerades
till förvillande elasticitet
hybriden samman

men i sin
sicilianska form skulle lika gott
kunnat vara grekisk
mark, kultur
eller fransk
monark, koloni
far numera kommissarie Montalbano
omkring på din
ö, soliga sirén
och ser dina mysterier rätt in
i cirkelns zenit,
de slutna sällskapens vidöppna amfiteater
Marinetti-intrasslad
Mussolini-utstyrd
medan cirkusfiguren i själva verket
menade allvar med minsta gest









101

21 mars 2010

Boken som Upphörde (100-ordsHistoria # 033)

101



Efter trettiotre år märkte mannen att boken var färdig. Hur än han vanemässigt drog i varenda lös vinkel, lät sig rummet inte längre rubbas. Tornet stod här och skrattade i hela sin trekantighet. Trapporna hade hittat sin gemensamma dröm. Nu stirrade mannen på sin blick. Den måste ha åldrats, men han märkte det inte. Hon blickade tillbaka på honom. Hur var det möjligt att hon skrivit hans liv?! Hennes allvarliga glädje hade äntligen stannat tiden. Historien hade upphört mitt i. Han skulle aldrig hinna bli författaren till hennes. Och nu hade de mötts. Så vad skulle de hitta på nu?









101

20 mars 2010

SKAMmen föddes före...

[=mina rader ur senaste veckans brevväxlingar, omformulerade flera varv här]


Bästa undran förra veckan jag fick från Y var typ "Vad känner du egentligen?" när jag först avvaktade med att närma mig en dam som satt "omöjligt" till, orolig för vad alla människor runtomkring skall tro, och sedan dessutom inte ville att det tigande paret bredvid oss skulle fortsätta höra allt som vi/Y pratade om, men inte kunde/ville klargöra detta för någon part live.

Jag famlade efter själva känslan, men kom bara på allmän oro att störa dem, rädsla att bli missförstådd, tagen för clown i fel läge, ovilja att bli dömd eller utfrusen ur flocken, ge dem onödiga problem, brännmärkas som idiot osv. Kort sagt tro sig inte ha kontroll över vilka intryck jag ger eller hur jag uppfattas...

Men som de beskriver i Connected kan jag som individ i en grupp inte heller ha sådan kontroll, dvs inte jämt. Ute bland människor måste de andra få göra "felaktiga" bedömningar. Alla är lovliga byten för varandras (miss)uppfattningar. Varenda möjligt närmande och kontakttagande är naturligtvis inte värt att utsätta mig/dem för, men många ÄR, om inte annat så för att kunna ta/få reda på hur stort/litet värdet var.

Hursomhelst kom Y med svaret på den mer grundläggande känslan. Det borde i mitt fall röra sig om SKAM. Och det är precis vad det gör - där har vi själva emotionen!

Skamkomplexet motiverar mig ofta att avstå vissa handlingar, likaväl som att omedvetet dras överdrivet ihärdigt mot sådana situationer. Skam är nog ödvändig drivkraft/stoppkraft ibland, men kan missbrukas på sätt där känslan knappast stämmer överens med omvärldens förväntningar eller reaktioner. Särskilt när skammen kommer inifrån, innan någon egentligen har tyckt/upplevt något...

Denna skamkänsla (eller rädsla för att känna skam) inringas genom observation av själva upplevelsen, innan känslan har hunnit iklädas rationaliseringar eller färgats av ens föreställningar i ord.

Rör sig ej enbart om skam över vad jag själv potentiellt sänder ut, utan även beträffande vad mina vänner gör/säger ibland, hur jag/de/vi uppfattas i sammanhanget. För gruppen har jag ju ännu svårare att kontrollera, fastän jag inte heller förväntas göra det hela tiden.





Fast samtidigt som jag tror starkt på astrologi vill jag ju inte låta dess enskilda uttolkningar bli som Guds inristade ord. Det viktiga är att pröva, observera, se hurpass väl det stämmer eller kan hjälpa till att förändra sig här o var...

Nu är jag mer inne på våra vanliga västerländska horoskop igen. Planetmässigt tycker jag det stämmer bra på mig o andra, medan husen o ascendenterna länge har frustrerat och förvirrat mina uppfattningar om mig och andra.

Intressant - om jag räknar med mitt offentligt angivna klockslag, men "lurar" astro-programmet att jag är född i Italien istället, så blir ascendenten Oxen där istället för Tvillingarna här. Tänk ifall jag andligen är född i Italien, men kroppsligen häruppe?! Tror hursomhaver det var i någon italiensk stad som jag dog senast...

Ungefär samma horoskop får man om man fastslår min födelse till en timma innan jag tog det första andetaget. Fast vem vet, jag andades säkert eterisk luft före jag kom ut i fysiska luften :-) Nå, betvivla att födelsehoroskopet (ascendenten) startar vid första andetaget kan man ju oxå göra. Varför inte när man just är på väg att lämna livmodern, när "man gör sig beredd"?

Med Ox-AC får jag oxå SkorpionSolen i Sjunde huset. Det stämmer mycket bättre med mitt livs strävan, att lära mig hantera relationer och bygga partnerskap, även om jag är långt ifrån bra på det, men får mest energi av det när jag verkligen lyckas.

Och jag ser liksom redan världen med alla intressanta människor som att jag måste välja hur jag vill spegla mig själv, Solen, i dem. Samtidigt som de hela tiden Månemässigt återspeglas i mina mönster... Allt blir för mig en fråga om hur väl det går att kommunicera eller inte, hur det inre kan motsvara det yttre eller ej.








101

16 mars 2010

ett SUPERTRAMP ner på din Planet (eller Till min TvillingGångare)

variant II
eller III, i omvandlad, förlängd och komprimerad version. Den första från juni, lika stroboskopisk, på gränsen till alldeles för mycket...



Tar hissen från RYMDEN till jordklotet, ett SUPERTRAMP rakt ut i solskenet, skönt fast TRÖGT. Här är HUS på varevinnerliga gata; de har tusentals SPEGLAR i sig. Simmar jag i det Okrökta ljuset, förundrad av nyfiken vördnad. Staden är HETARE än jag någonsin föreställt, FYLLD med halvnakna människoväsen, vill SMAKA på somliga, har aldrig åkt RULLSKRIDSKOR fast i hörlurarna känns det så. Vill RUSA fram och NUDDA allas samtal i farten plocka upp varenda HITSINGEL från trottoarerna. Jag ÄGDE några bland människorna på BILD när jag var LITEN, somliga dubletter, men nu är det ju DIG du min TVILLINGGÅNGARE jag ska finna! Får ingen frid i min FANTASTISKT vakna dröm, aldrig förrän jag letat FRAM dig. Lever du i EXAKT samma rytmsystem, blott på denna alldeles ANDRA himlakropp. Promenerar vi på TVÅ ställen samtidigt. Händer det att du hoppar HOPPREP i trapporna. Passar jag på då att KOPPLA IN min planetfrekevens i dina knän. Titt som tätt ÖPPNAS speglarna hos husen och NÅGON kastar ned ett ÖGONBLICK på mig! Tror de kanske jag är av samma KEMI, men känner fortfarande FÖRVÄNTAN, ingen orgasm, emedan min tid SPOLAS TILLBAKA till ett NYTT avsnitt varje gång det gör ont. Hoppas du PARALLELLT lyckas spola i din tid?! Annars blir vi lätt bara ARGA när vi börjar förstå hur himla OLIKA vi är som är så LIKA. Så vi måste återvända till den episoden där vi HITTAR varann, upptäcker varann som man och kvinna!! Kretsar dina fantasier i SAMMA banor som mina fantasier i SAMMA banor, så blir det perfekt från våra bägge PERSPEKTIV. Dina årsringar finns REDAN AVBILDADE som inristningar på min planet. Du kunde ha bott där, bara det att du är van vid TUFFARE LUFT. Ty du brukar ta dessa RULLTRAPPORNA ner och upp, in i nästa ZON nu. Känns solskenet hårdare, medan fasaderna smakar MJUKARE, som att DRUNKNA i en ask URåldriga pastellkritor. Vet ej ens huruvida du befinner dig i EN varelse eller i 77. Älskar jag ändå upptäcka dig i MÅNGA kroppar, påminner mig om mina rollfigurer. Försöker ÅTERFINNA ett hem åt var och en av oss, där vi kan FÖRESTÄLLA OSS. Vi har bott i BÖCKER och sångsamlingar, rentav på små scener, men det STÖRSTA måste vara att hyra in oss i en hel FILM. Det skulle bli som ett ofantligt HOTELL med alla tider i, i varsitt rum som byts UT MELLAN varann, med liknande mellanrum i tiden.









101

14 mars 2010

Lamarita i Rom

(f.d. Lisabeth i Lissabon)


Lamarita i Rom (stund 3)


Trodde du du
likt naiv härförerska
befann dig i Lissabon, byggd på sju kullar,
men ännu en
lönngång
i kapellets inre kapitel
var det det oglömbara Rom som
lurade dig hem
Lamarita
hit till denna sanna
av förstördhet förborgade
matris:
vi, Guds trenne ögon
stöper din hjässa i ljus,
dyrkar din livmoder med skräck,
minns ditt hjärtas hus.

Lamarita, vackra vakuum,
på vägen mellan oss själva
och vår grupp
där Pluto kämpar emot
Jupiters blivande, enorma sammanhang
och genom sitt sömnlösa
unikum
erbjuder radikalt djupare
tillväxt för
ditt ena ben, två centimeter kortare än ditt andra
tills du står
som barnet obekymrat
inte mot, bara med
den tredje pelaren under änglaelefantens päll,
skall vi glädjas dig
liksom du glädjas oss
förr eller senare...




Lamarita i Rom (stund 4)


Lamarita, flyter du
genom dammtorra gränder
på din solstråle
en fontänfisk som ödelägger sig fram
mellan mycket fria lustar
och väldigt låsta portar
redan insipprad
med mörklila läppar med
ljusrosa innanmäte, in
och in och
ut ur gamla Fellini-filmer
utan slut
före tiden hade gått för långt
vem som nu än
tog död på PPPasolini
är livet underbart
så länge man lyckas med att låtsas
för sitt barns skull
skapar en större verklighet
och inte förrän du
vill, Lamarita
tittar vi
på fondens baksidor
glättighetens fascism
narcissismens altruism
vidöppna speglar
spår av pizza på tapeterna
operor över gravtrappan
där nyss neptuni
andemakter förvirrade sig
i Napoli, nu
hem mot Rom
återkommer näst sista scenen
evigt i vitt





Lamarita i Rom (stund 5)


Vart går det femte hållet?
Hur nu än du
för våra spår
möter dig fyra
hörn, här där
gatorna korsar varandra
i avsaknad av
vrår, i
jämlikaste vinklarnas
räta orättvisa
mot alla dem
oss krokiga
som behöver uppåt
eller neråt att
luta sig
mot, hemåt
eller bortåt för att utvecklas
och icke förblandas,
Lamarita,
mitt i det uppenbara,
i den perfekt lättöverblickade labyrinten
utan varken mål
och förgrening
eller drivande motiv,
rak,
rentav rakare
än under
Romarriket, då kampen
mellan helgonen
trots allt höll möjligheten
till gudagnistor
vid liv
tills det fredligare utbytet
av bokstäver, kryddor
och stjärnor
gav saligaste musik. Ty
på din tid
mellan det fjortonde eller
femtonde århundradet
i nyfödda Florens
visste vi
huru strålarnas sol
bryts
annorlunda för varje gata,
följer välvda fasader
eller löper diagonalt,
silas
i cirkeln
tills varje huvud har fått höja vår gloria
och sänka vår dolk.
Bakom evigheten
blinkar torn
till torn,
sålänge varje kvartér
är sin egen del av
kvintessensen.









101

13 mars 2010

Sicilianska Skorpionen florerar längs Florens o får se Valen i Venedig

101


Skorpionen på Sicilien
(fabel itali-limerick 6)


Längs Siciliens stränder en död skorpion
spionera' på levande, dold där i skon

spöklik stack gadden förtretligt opp
suktades efter sin nästa kropp

S:ta Cecilia blev icke dess inkarnation





Valen i Venedig
(fabel itali-limerick V)


En ovanlig val i Venedig
från världshavens rymd gjort sig ledig

ven fram där i gränders artärer
trafikfara för gondoljärer

men höll sig var fredag beskedlig



[Vendredi är dessutom franska ordet för fredag, från Venus]

[Följande skulle möjligen gjort sig naturligare i Venedig, men nu florerar ju rimmen som sålunda]




sköljer Florens
(fabel itali-limerick 4)


En blomstrande fisk ifrån Florens
som just rensat benen ur låren

flyter likt marmorinfattad najad,
hugger skulpturer längs blöt esplanad

Blir stjärtfenan modet för våren?









101

9 mars 2010

favorit-italienska glosor nyss upptäckta (sådana som inte direkt går att lista ut)

101


tio italienska glosor för TRYCKbaserade fenomen


9. orma = märke, intryck, spår (fotspår)

8. inchiostro = bläck
inchiostro da stampa = trycksvärta

7. segno = tecken
disegno = teckning

6. taccuino = anteckningsbok
libro = bok

5. foglio = blad, ark
foglietto = (pappers)lapp
(un foglio di carta = ett papper)

4. figurare = framställa, avbilda

3. tasto = tangent
(tangibile = påtaglig, som man kan ta på)

2. titolo = titel, rubrik, (anledning, motiv)

1. pennello = pensel, (perfekt)

0. gomma = radergummi
((gomma americana = tuggummi))





tio italienska glosor för KLÄDESmässiga fenomen


9. indumenti (vestiti) = kläder
abbigliamento = klädsel

8. vestito = (på)klädd
vestito da = utklädd till
vestito da uomo = kostym
(panciotto = väst)
(completo = kavajkostym)

7. pagliacetto = sparkdräkt
(pagliaccio = clown)

6. camerino = provhytt

5. mutandine = trosor
/ mutande = kalsonger
(collant = strumpbyxor)

4. reggiseno = behå
(grembiule = förkläde)

3. scarpi = skor
(sciarpa = scarf)

2. gioiello = smycke
belletto (trucco) = smink

1. pelle = hud, skinn, läder, skal, hinna
peloso = hårig, luden
pelato = kal, bar, avskalad

0. (parrucchiere = frisör, perukmakare)
cappello = hatt
berretto = mössa









101

7 mars 2010

Primavera, Redan Snart nu (TulpanTrumpeter)

101



när våra gränder blir allt längre
tinar rädslan
och de sista stunderna
öppnar sig
mot något som inte tar slut
ty solen
stannar kvar

nu
blir det april redan i mars
trots minus
plus ljus
i ett rått lugn
berusande nära
börjar luften blanda om bland alla
frusna bilder
tills det doftar
förväntan
långt mer dödligt levande
än studenten eller advent
älskar jag innan
det ens har hänt
för innan finns
precis allting
ännu kvar
i den allra första chansen
att ta av sig
sina tabun
risken att bli sjuk
förstärker
känslan av förtjusning över
att cykla förutan
stödhjul
skriker det i backarna: Primavera!
trumpetar tulpaner
läppar på E.P.
längs knastriga gamla kvartér
på splitt ny
rytm
imiterar Louis Prima
så gott som Louis Armstrong
där pojkens små
jackärmar fick
lyssna musik för stora
kommer morfar och faster på påsken
och blev jag så glad
fast lät lite hemskt
likt medicin
med choklad som förrätt
svaldes hela
atmosfären i ett enda
lyckligt löfte
om att aldrig behöva drunkna
istället sväva
en bra bit ovanför allt vi inte visste









101

4 mars 2010

Väv av Öde o Frihet

101


I Moby Dick av alla böcker hade han nyss stött på den allra bästa beskrivningen någonsin av problemet med öde kontra frihet. Medan harpunérarna satt och vävde, trots att det var valfångst man höll på med, så liknade huvudpersonen livet vid en väv.

Ödets obestridligt fasta linjer var dem som höll väven på plats, som bestämde var den rörliga tråden skulle slungas in och var den efter varje seglats skulle komma ut. Tvärkilen emellertid, som förde tråden i oändliga kombinationernas vindlingar, visade varje individs sätt att väva.

Mönstret kunde bli vint eller rakt, tätt eller glest, regelbundet eller kaosmässigt, kreativt eller upprepat, men det följde ändå tidens och rummets marginaler. Så blev öde och frihet livets bägge sidor, intimt förbundna.

Man kunde stanna upp hur länge man ville, men syvendevis skulle man ändå drivas vidare. Om man till sist ville få rejäl skjuts, var det bara att ihärdigt leva sitt liv som vore allt ett stort motstånd. Om man ville få enorma motstånd, var det bara att leva sitt liv utan att tugga ett enda problem.









101