30 september 2010

ur din dagbok Jano

010

Tisdag 31:a Trisember


Hej igen, Jano! Du börjar förstå att du är här nu. Från ditt lilla slott har du flyttat till ett potentiellt ghetto. Fastän du cyklar varenda tid på dygnet har du inte stött på en enda farlighet. Ännu - tänker du - men varför oroa fram något som inte har med nuet att göra?! Organismen börjar spänna av och trivas. Även den friska kylan i de ruttna äpplena känns inbjudande. Första munnen körsbärsvin värmer upp. Det lyser ur alla nya fönster, hos människor som uppenbarligen har funnits här mycket längre än du. Tiotusende mörka chokladkakan från IKEA smakar möjligen bättre än någonsin. Likafullt cyklar du snabbare än du skulle vilja, Jano, längs vägarna till o från. Är du rädd för att bli igenkänd? Vill du inte hinna märka hur varenda gata ser ut? Så att det inte skulle finnas något kvar att upptäcka under hela vintern...



Tisdag 32:a Trisember

Jodå, Jano! Solen kommer tillbaka fortare än du hinner handla frukt och levebröd. Skolbarnen smygröker hemtrevligt på bergknallen utanför ditt fönster. De tycks snarast glada, och du fattar inte hur folk kan finna detta tegellandskap deprimerande. Här är ju gräs överallt i asfalten. Tunnlarna bildar nån sorts spännande labyrint. Nattetid lyser tre marklyktor upp ett farthinder. Det blir en inspiration varje gång du passerar och minns det. Den blå rutschbanan har du emellertid aldrig glömt, även nu halvvägs hem. Vi ser dig överallt, men oss ser du vissa oplanerade tidpunkter. Under många år har du begivit dig ut tidigt på kvällen. Idag begav du dig ut sent om morgonen. Plötsligt är hela dagen kvar. Solen försvinner inte, bara gömmer sig bland molnen emellanåt. Du skulle kunna dröja, Jano, i vilken butik somhelst. Ingenstans är det stängningsdags. Uppenbarligen är du vaken, fastän det är mitt på dan.



Tisdag 33:e Trisember

I alla dina dagar har du anat, Jano, att vi finns. Inte bara som röster i sagorna, utan också som författare till samma sagor. Alltid när du far förbi rutschbanan får du lust att se tecknad film om hösten, så nu är det nog dags igen. Det är bara att välja, japansk, fransk eller tjeckoslovakisk, kanske egen regi. Ifall du fortsätter in i Disneyland är utsikterna ändå påfallande att du hamnar mitt i den gamla tyska romantiken. Visserligen var det Dr Snuggles som blev din tröst på skärmen samma kväll du slog skallen efter språnget rakt ner i rutschkanan. Dock anger Galaxens guide sannolikheten för Storbritanniens existens såsom en person mot minus miljontals, alltså efter att planeten vaknat ur sin jordiska dröm. Har man däremot en särskild kameramaskin kan större sannolikhet skapas, ja, fler människor bli minst lika verkliga som de är till vardags. Biblioteket rymmer fortfarande det mesta, trots att de har byggt om för längesen.









010

26 september 2010

Historien om De Tolv TROLLERiKonstnärerna (DÖRR # 13)

skriven för tre-fyra år sen, återfunnen nu...



En gång för fruktansvärt längesedan fanns ett tempel. Det var beläget högst i hela universum. Tre oändliga trappor ledde ända upp till templet. Från var sin del av världen gick trapporna.

En dag när Sirius lyste särskilt vackert, kom där tolv trollerikonstnärer ridande på varsin stråle. Fyra längs vardera trappan kom de. I sina dammiga mustascher och oborstade sammetskostymer liknade de tolv kopior av samma figur. Vid den runda lilla dörren i mitten stannade allesammans upp.

Det var här som trapporna möttes. Dörren liknade ingen vanlig dörr, nej den var en av världens minsta portar och påminde närmast om en glugg, ja rentav ett titthål, ett nålsöga.
Trollerikonstnärerna blev stående gott och väl en kvart. De dividerade om vad de ville få ut av expeditionen. Man enades om att man skulle hitta den allra innersta hemligheten, den så kallade siRis oRigo.

Så en efter annan slingrade sig nu alla tolv trollerikonstnärerna in genom dörrens öga. När sedermera ingen längre var kvar utanför templet, upptäckte man att man ingalunda blott hade trätt in i templet, nej, dessutom hade man just kommit ut ur templet på nytt.

Som om man aldrig hunnit vara därinne...


Och här ute såg fältet precis likadant ut som på andra sidan. Sånärsompå att man ej var tolv längre, utan tretton nu!!! Hur kunde en dylik besynnerlighet överhuvudtaget vara möjlig!?!

Fasansfullt förbryllade försökte trollerikonstnärerna förhöra varandra, i syfte att sätta fingret på vem som var den trettonde. Dock emedan hela bunten gav exakt lika ill-listiga svar, blev förvirringen alltmer mardrömslik. Till sist syntes där ingen annan metod att ta till än en rent handgriplig förgörelse. Om man omintetgjorde sina medresenärer så skulle man åtminstone bli säker på att den falske konstnären försvann.

Expeditionen mynnade således ut i att trollerikonstnärerna förtrollade varann till grammofonskivor. Dessa singlade ner genom rymderna, då och då studsandes mot trappstegen. De fick riktigt skön fart och snurrade allt djupare in i universum. Emellanåt glimtade musiken till med sitt svarta ljus, lika vacker som Sirius fjärran strålar.

Slutligen rotade sig grammofonskivorna i sina banor och fick två barn vardera. Dessa hade strax förtrollat sig till trettiosex spiralgalaxer samt tre svarta hål. Universum var nu nästan framme där vi är idag...









010

24 september 2010

Sverige 2013

Rapport från första månvarvet


En ny lag infördes som förbjuder molnen från att täcka solen under eftermiddagstid. Förslaget om att sätta upp en till sol röstades dock ned.


Storsvart och de sju dvärgarna inledde sitt första samtal i historien. Somliga kom på att de har försvarat likriktning i olikhetens namn. Andra insåg hur de har stridit för olikhet under fasader av likriktning.


De allt kortare kjolarna gick inte att sy upp ytterligare. I allt högre utsträckning har kjolarna börjat kompletteras med förlängda trosor. Dessa går nästan ända ner till knävecken.




Rapport från Andra månvarvet


Böckerna har blivit alltmer interaktiva. Läsekretsen sms:ar sina idéer till författaren medan boken skrivs. Den färdiga produkten måste innehålla minst 20% av vad som framförs under de mobila arbetsfaserna. Mail, chat eller telefonsamtal bedöms innebära alltför stark påverkan på skapelseprocessen. Författare med alltför få läsare får tillåtelse att sms:a sig själva.


En ny sorts spegel är uppfunnen. När ögonen tittar ser man ansikten som tillhör andra. Vilka man vill se går att programmera in, även veckovis i olika scheman. Varken knappar, elektroder eller särskilda glasögon används vid själva tittandet, som sker helt naturligt. Alla som har registrerat sig bidrar till det världsomspännande galleriet av levande ansikten. Spegel-systemet har kritiserats för att ge falska bilder av verkligheten. Vissa oroas av möjligheten att se ett glatt ansikte när man själv är ledsen, eller ett argsint när man är förvånad, medan andra enbart är positiva. Socialpsykologiska institutioner runtom i landet har observerat en kvalitativ känsloförhöjning hos hela omgivningen.


Förskola även för vuxna börjar bli verklighet. Arbetslösa vuxna får komma till förskolan och arbeta med sina saker. Där är redan barnen som lär sig livets hårda skola. Ömsesidig inspiration och gränsöverskridande workshops står på tapeten. Vuxna fakta ritas med krita. Regin står ett antal friskolor för, som har gått ihop för att minska utbrändhet genom en leksammare läroplan.





010

22 september 2010

Amorismer (om Surreell sorts Kärlek)

Till ett Annat Solsystem


Älskar ditt sken, hur du ej är här
Din frånvaro gör längtan så ofantlig



När jag lyssnar till din synthesizer
känner du halva livet vändas

Kikar närmare in i dina sex ögon
ser jag den sjunde stjärnan tändas



lika obegripbar som ditt största bröst

Min änglaste, självöverstigande sänder du
våra strålar i åtskilligt ögonblick



När vi speglar dina magiska midjor
håller vi naveln där allt kan händas

Då du rullar dina tolv rumpor
hör jag ett helt liv åter ändas








Fascineras likafullt Fruktansvärt


Högst bedårande Du
med dina honungstunga lår som smälter mot min panna
och med din ofantliga glugg




mellan tänderna likt en tom kalenderkväll, en hisnande frihet
Gillar dig ju!
Saker som du rör vid blir till sockerarter
Sånt du drömmer minns jag även i vaket tillstånd


Avgudinnar dig ej
som i yngre år, fast fascineras ändå som faaan

av dina fruktansvärda vinrankor till snårskogshår
av ditt fantastiskt omtänksamma skratt
och inte minst din förevigt svängande svans när du rider bort


alldeles framför mina höftfyllda nävar





010

21 september 2010

Dubbel eller En

DÖRR # 11 : 2


Genom dörren där fler har gått ut
än de någonsin gått in

kliver jag in
men märker
hur även jag redan har kommit ut




Det är vansinnigt svårt
att medvetet ljuga
20 / 2 = 11
2 X 1 = 11
nästan lika svårt som
att få grepp om sanningen
från bägge håll








DÖRR # 11 : 1



Sanningen
är som en
dörr. Den
är bara en
men man
kan vara
på två
sidor om den
minst, även
samtidigt
om man
sticker in ena benet
eller ut
andra handen
medan många
dörrar
ihop
skapar utrymme för oändlig
debatt inom
eller bortom
dubblerandets gränser









010

20 september 2010

"Rasismen" hade numera blivit "Röd"

010


Det fanns en partiledare som inte ville sitta i sminkrummet samtidigt som någon vars åsikter han ej delade. Som om partiledaren inte trodde på sin egen åskådnings lyskraft, förutom när den fick kasta skuggor över utpekade fiender, som om dessa var och förblev ohyra, hur civiliserat de än betedde sig i jämförelse... Gesten visade med all (o)önskvärd tydlighet vem - om någon - som var den riktiga rasisten, vem som delade upp folk i klarrött blod och blågrumligt blod. Folket själva delade uppenbarligen upp sig betydligt mer sofistikerat...


I den vänstra hjärnhalvan (eller hjärthalvan) rymdes numera i stort sett blott en projicerande hållning. Den röda rasismen målade sin bild av hur ondskans vind drabbat de stackars människorna, likt ett smittoämne, som om tusentals individer var helt omedvetna om sina egna visioner eller reaktioner, som om människor måste räddas genom den enögde doktorns motmedel. Voltaires ord om att jag må skarpt ogilla din åsikt men brinner inte desto mindre för din fulla rätt att framföra den fritt - dess andemening låg nu ljusår ifrån den skendöda kommunismens rigidaste form.


När det numera inte var högre i tak än såhär - hur skulle man då överhuvudtaget kunna vara med och hantera den mångkulturella verklighet som man påstod sig värna om?! Och hur skulle de övriga partierna lyckas frigöra sig ifrån den retoriska spindelväven, ifrån de mediala klyschor som mobbade varje potentiell mobbare etter värre?! Det framalstrade klimatet hade fått sin lilla varböld att tampas med, rättvist likt karma. Emellertid ville väldigt få se läxan som en positiv utmaning, att transformera sig en aning, att äntligen lösa några riktigt konkreta problem. Än så länge skyllde man mest ifrån sig på andra, på varandra.





Jag röstar inte sverigedemokratiskt, som man säkert kan tro av texten. Men det skall ej spela roll, för jag kan ändå förstå dem som gör det, likaväl som dem som aldrig skulle göra det.

Vad jag däremot knappast förstår är hur man uttryckligen avskyr andra(s uttryck för sina uppfattningar) när man påstår sig se hur illa andras avsky är... Eller hör dubbelmoral hemma i vår liberala värld?






010

17 september 2010

karma förutan karmar

010


slängd på ett fält
bland äpplen o gammal sol
övermognad ligger
DÖRREN
helt utan hus
saknar sin öppning, avhakad
likt bråte
består av bara
brunt material
med karmatiska maskar
emellan
ådrorna från fornstora år
där narrarna

svängde sig igenom
slottet
som dörren minns
såsom sitt liv
på den ena sidan döden
på andra sidan drottningsylten
dock
härute ett enda
fält

omöjligt stänga inne









010

16 september 2010

Bakom Baccara (Drömmer Min Dörr på Riktigt)

första som skrevs här i nya lyan



Cyklar samma främmande vägar som vanligt ut
i grått regnbågsljus
bara skillnaden
kommer fram till en dörr
A
dit jag har nyckeln

låser upp större datorn
spanar in den växande utsikten
inser
jag bor här
nu
en våning högre än hittills
C
ser vissa träd
rakt mot toppen
hör människor komma
till samma ställe
hem?

i de neutrala drömbilderna
krestade min horisont omkring här utifrån
som om livet var en torsdag
där successiva balkonger
BAAB
stod öppna mot kanske.


Plötsligt står jag
på insidan
med könet pressat mot brevspringan
och känner
mig inte alls rädd
bara fullt möjlig, genom dörrkikaren
syns Baccara stå och
orma sig i svart klänning
och vit. Trappuppgången har förvränglats till
balsal för tjänstefolket
upp o ner
struttar stråkmattorna

"I don't know how
but I know why
I'm gonna love you
till I die."

sugs ut eller in
ur sjuk sommar
genom frisk september
längs ABBAs elbas
där grå dimmor glimrar närmare
de spanska essen
i de pragska bakfickorna
dit jag var tvungen
resa på nytt för att finna
den gamla samlingsboxen
BCCB









010

15 september 2010

Dansar med Törntrosa nästan in i henne

...från tre nätter fram i tiden...


(DÖRR # 6)

Dörren står
på glänt
mellan hennes tänder
rakt in
i skrattet
drar jag oss
genom ögonen
dansar vi
från golv till golv
snarare hånglar
första gången jag
gör så bland folk
tusende gången hon gör
så bland folk
mer än nog Törnrosa
dessutom med droppar drottning
i trosan av styvmorsviol
stirrar hon rakt in
i mig, men lycklig
likt trolskt körsbärsvin
värmer närmare
fast kyssen vill inte
känner hon mina händer
under sitt tjocka hår
mot sin ihåliga rygg
små handtag
av hyskor
det här brukar aldrig hända mig
scannar
efter ledig glänta
att föra karusellen oss
medan folk provar min hatt
ryker ridåerna om askungen
ut mot rökrummet
eller hångelhörnan
fast alla fåtöljer
är redan upptagna
jag galopperar
som om hon följer med
i basgunget
spelar alla hennes höfter
första flöjten Alexa
naturligt undergiven som en häxa
sexar sig
med något spanskt över sig
i vad som borde ha varit
en superhit med Baccara
istället för denna sås
rinner nerför glastrappan
mot bardisken men där
börjar jag tappa
bort henne
väninnan har mobilen
och hon måste tillbaka
utan mig
ty in i henne
genom munnen
kommer jag som alltid inte
och jag kunde ha
slappnat av
om jag visste hon varit mätt
slutar natten nu
extra gott
med att få se henne kyssa
en annan prins
men trots allt
har jag fått dansa skönare
än nånsin









010

14 september 2010

Aspects of Alice in Prague Mirroring Marionettes
































Sympati-Kompass

101


Kontrasterna(?) tycks överraska t o m mig själv.

Nu har jag tydligen(?) blivit någon sorts blåborgare, ännu snabbare än min begynnande medelålder kunnat skvallra om. Trots att jag fortfarande anser pengar vara ett absurt fenomen, som om det skall finnas bör bemäktigas i liknande utsträckning av alla. Emellertid var det längesen som ekonomiska orättvisor var mitt fokus; det blir en alltmer underordnad fråga jämfört med möjligheter att kreativt använda det man har (och med vilka idéer om till VAD...).

När jag testar mina uppfattningar på ett par vanliga valkompasser /partikompasser, så uppvisar de högst sympati för Centern och Kristdemokraterna. Och inte mig helt emot, de verkar vettigare än jag anat... Centern spelade central roll under min tidigaste barndom, ett mognat 70-tal som jag retroaktivt kommit att uppfatta som idealiskt kulturellt sett. Och nu förefaller C dessutom ha mer fokus på ungdomens framtid än på traditionsbunden jord.

Alltmedan KD(s) föddes under sextiotalet som reaktion på "revolutionens" avigsidor, men idag möjligtvis är dem som starkast söker värna den personliga gräsrotssammanhållning som hippies gjorde då. Det slår mig hur frisinnade i motsats till Stats-kyrkliga de i bästa fall är (kan ju ändå vara ett förklätt sätt att hävda den bibliska kärnfamiljen till varje pris). Nuförtiden verkar de mest auktoritära översittar-kraven komma vänsterifrån, med stiftande av mekaniska lagar snarare än personligt ansvar. Hade jag upplevt spår av humanism och andliga visioner hos dagens vänster, så hade deras sociala rättvisepatos varit en naturlig länk att följa - nu förefaller den bara materiellt reaktionär och ihålig.

Fastän jag försöker föra över min sympati för vissa Folkpartistiska perspektiv på skola osv, lyckas jag aldrig få dem högst i testen. Dock väldigt jämt lopp i den ena Valkompassen; där får "Vänsterpartierna" samma grad av min sympati som "Högerpartierna", men blott runt 40 % (Sossarna ännu längre ner). Så blir det väl när ens åsikter spretar starkt åt "motsatta håll" = summa summarum hamnar närmare centrum :-)

PiratPartiet har folk konstaterat är omöjligt att få hög procent på, och det verkar stämma för testet. Och trots att jag svarar att invandring generellt berikar Sverige mycket (på vilket vis den sker, vilket är en helt annan femma, tas dessvärre inte upp i frågan) får jag ej lägre sympati för SD i stort än övriga.

I en annan, Axess Partikompass, uppnår jag runt 70 % sympati för "de allierade", medan min gamla käpphäst MiljöPartiet som jag lämnat hänger ensam i mitten, och Vänstern har ramlat ner under Sossarna där. Dessvärre räknar Axess enbart med "de sju dvärgarna".

Extra märkligt förvirrande känns "min omsvängning" iom att jag i dagarna haft ett intensifierat intresse för rysk kultur, forna öststater, just hemkommen från trippen till Prag via Berlin o Dresden. Upplevt mig positivt fångad av andan hos tysk ordning samt mörkröda kollektiv. Glömt bort vårens idéer om att upptäcka USA:s kultur på riktigt. Likafullt löper mina påtagliga åsikter i mer "liberal" riktning?! Nå, att ryssarna var först ut i världsRymden krävde väl faktiskt risktagande och nytänkande.

Måhända är det bara jag som har vuxit, som är mer nyfiken åt "båda" håll, åt fler håll, som ser bilden längre utifrån nu ...?... som därmed förmår sympatisera med "alla" element, även de vanligaste som jag tidigare sökte avfärda och placera mig utanför eller i gränszonerna emellan. Samtidigt har jag länge varit alltför obestämd, men upplever mig paradoxalt sett som mer bestämd nu.

Orsaken till att mina åsikter tycks alliera sig med Alliansens, måste vara att jag fokuserar mer o mer på individernas självvalda sätt att tillväxa. Ty jag klickar ju NEJ till sänkta skatter av alla de slag, men JA till möjligheter att sköta /få omskött alla sorts samhällstjänster i privat regi eller gruppregi. Resonerar som så att Staten får hemskt gärna finnas och genom behövliga skatter garantera grundtrygghet, men den får aldrig ha monopol på något, inte ens "Säkerhet". Individuell kontroll måste hela tiden lämnas utrymme för.

Fast i själva verket är det kanske en uppfattning som "alla" har(?).









101

12 september 2010

not even a whole day in Dresden (Hästen, Spirorna o Resten)























Sundare Syn på lagen om Sexköp

101

Äntligen en insiktsfull artikel i ett av de känsligaste ämnena, sprungen ur såväl blå som röd källa, vilket förstärker känslan att dessa kvinnor vet vad de talar om (om sakens idé och aktuella konkretion, snarare än inifrån partiramarna):

http://www.folkpartiet.se/Vara-politiker/Ledamoter-av-riksdagen-/Ledamoternas-webbplatser/Camilla-Lindberg/Artiklar/skrota-sexkopslagen-for-kvinnornas-skull/


Särskilt klokt finner jag avsnittet:
"Kriminaliseringen av sexköp ger upphov till illegal ersättningsmarknad där handeln är farligare. Efterfrågan minskar inte, utan exporteras dels utomlands, framför allt till europeiska grannländer och Asien, och drivs dels ner under jorden. Kriminella organisationer ges möjlighet att etablera sig. Det blir svårare för köparen att avgöra om det föreligger tvång eller frivillighet. Benägenheten att larma polisen för den som misstänker att säljaren far illa minskar markant. Man riskerar repressalier både från de kriminella elementen och staten. Det senare eftersom man kan göra sig misstänkt för "försök till sexköp" – vilket också är kriminaliserat."


En vecka kvar till Valet, inser att man kan välja precis vemsomhelst. Nästan så jag kan tänka mig ge en röst åt Camilla, men ack, nå, tydligen får man inte ta henne till Riksdagen om man bor utanför Dalarna. Så får möjligen bli någon annan ur privat/offentliga nätverket LIBERATI (om min lovande upptäckt skulle visa sig hålla i sig).





101