Börjar Bedövningen Värka (Bita i sweeta Bitar)

inspirerad av senaste tandläkarbesöket




släpper bläckfisken sina grepp
om käken
börjar bedövningen värka
längst in i kinden
sömnlöst
efter att läppen
kommit tillbaka
från sitt blinda gap

de fyllda hålen
som aldrig kändes
känns nu som nervöst lugnande ord
dentalt
preliminärt
ett flourecerande grus
på tretusen kronor
betalar en halv dator för att få
återgå till barndomen
med äkta plast
och strax rycka ut visdomen
så jag förmår fortsätta njuta ändlösa måltider
bita i sweeta bitar

döv för arton apparater
stum som en slang
suger på inre solskensmelodier
möra mödomshinnor
med fullbelamrad gom
faktiskt inte rädd för att svälja ens en finger
orubbligt förvissad
om sköterskans förmåga
att tolka läkarens teknik
fastän jag misstänker mina kamrater
för självbedrägeri
ett projicerande förtret
oscillerar inom nervbanorna
bryts upp i ilska
kapar av sympatin

beror allt helt och hållet på hur
du spottar på mig, på
det viset man gör i Tokyo eller på
det viset man gör i Paris
vill ha översiktsmappen i en
samlad tugga igen
så jag minns varför eller var
käften upphör
och nappen tar vid

i insikten om hur en timmes lätt smärta
för mig
kan vara tjugotvå års oändligt lidande
för andra
vill jag åter njuta vanligheterna
mitt ynka lilla fantastiska liv
som vi faktiskt vill fortsätta på hur länge somhelst, please
vänj oss vid att utvecklas
ett litet ingrepp i taget









101

inte i Iamos egna dagbok (eller jo)

vidare ur...


197 inui

Inatt trängde dina ögon ut, Iamo, ur en sida i hennes dagbok. Ur sidan mittemot trängde hennes ögon ut. Det känns svårt att hitta några ord när ni har full ögonkontakt.


198 inui

Du läste att Valen har ett öga åt vardera håll, med ett stort ingenting rakt fram. Förmodligen borde den få två synbilder - hur ska den förhålla sig till bägge samtidigt?! Du kan vrida blicken från ena fönstret, Iamo, till det andra, Iamo, medan valens uppmärksamhet lära vara dubbel (eller halv) hur den än vrider sig.


199 inui

Hon vill att dina ögon kysser hennes ögon. Men du är så van vid att iaktta utifrån ensamheten, Iamo, och snarare hålla talet eller skrivandet gemensamt. Om du först måste se henne blotta sina sidor, så kan det redan vara försent...









iRi 3034

Du trodde du var trött på vårt skrivande, men dina dagboksblad brinner redan på försommaren som om där vore en ny frisk höst i faggorna. Det franska hör uppenbarligen ihop med munnen, Iamo, eftersom din franska våg för fjärde gången infinner sig samma dag som du skall till tandläkaren. Månne kommer ännu en visdomstand att avlägsnas - men det gör ingenting, för till skillnad från Italien har de gott om böcker.


iRi 3035

Hur du än vrider och vränger dina kvinnobilder så kan du inte komma ifrån att franska filmer är dina favoriter. Upplysningen om att kvinnans starkaste zoner befinner sig på ovansidan av insidan, får dig att vilja minnas hur enda gången hon fick riktig orgasm var när hon själv red dig. Även med dina fingrar närmade hon sig, förmådde testa infarten åt fler håll tills det rätta spjärnet infann sig.


iRi 3036

Vad VILL egentligen din kompis, Iamo?! Han talar som om hans vilja vore att importera någonting utifrån, som att hans hårddisk vill prova vartenda bra program men inte kan få dem att bli SIN identitet, som att det finns en vallgrav kring hans stadskärna medan han själv bara befinner sig i vallgraven. Du upplever honom som en enormt öppen person som du ändå aldrig får full kontakt med eller någonsin lär känna inpå kärnan. Visserligen säger dig din misstänksamhet (filtrerad genom förnuftet, fast byggd på rädsla) att ALLA människor är maskiner, men det är en annan historia.









101

Capturing CAPRI (someone around the Corner)

i Relation till Senaste Resan

vilka Relationer jag helst skulle vilja ha till de italienska Städer (inklusive ett par österrikiska) som vi besökte under Resan...

(parallellt speglar siffrorna i vilken ordning jag Älskar /inte älskar städerna)



1. Skriva en Bok i (eller om)

VENEDIG


2. Fotografera eller spela in en Film (i)

SORRENTO


3. ha Sex i /på

CAPRI


4. Bosätta mig (och arbeta som brevbärare) i

VERONA


5. Återkomma till i Förbifarten

INNSBRUCK


6. Uppföra en Pjäs i

POMPEI


7. promenera In och Ut ur

LUCCA


8. Studera Kultur i

FLORENS


9. Möta en Människa i

KIRCHHEIM (i Österrike, på gränsen till Lichtenstein)


10. hitta Gud i

ROM


11. Meditera i /på /vid

BRENNERPASSET (ingen stad)


12. låta Andra ta hand om

PISA


13. Aldrig Återvända till

MESTRE (förort till Venedig)





101

Trappan som Aldrig tycks ens tillfälligt Upphöra i Fantasiernas Verklighet

bland spanska hieroglyfer ur Iamos Reskriberade Tripp



iRi 3031

Vi har sett dig irra allt djupare in i Gula staden, den lilla staden Mercurio där varenda gränd går i gult. Du försöker stoppa solen från att lysa en stund, Iamo, men då minns du inte hur mörkt det egentligen var. Blott dem som skrivit kartan ser skillnad mellan dörrar och torg, endast dem som byggt sagorna kan redan skilja historierna åt - vi andra måste vilja lära oss.


iRi 3032

Du tror på fullaste allvar att verkligheten är smärtsammare än drömmarna, och i drömmandet är det just vad den är, men inte i verkligheterna. Några droppar rödvin har blandat sig i det gula och det känns lika vimmelkantigt som skepp på väg att erövra öknar och djungler. Konsten är att vara medveten om hur du inte alls drömmer, Iamo, men ickelunda få panik eller bli psyksjuk - bara förlita dig på att du tids nog kommer få tillfälle att somna igen.


iRi 3033

Idag hittade du en trappa som inte tycks upphöra... Dina välgödda lår är redan som spaghetti, Iamo, medan damernas rumpor seglar ovanför dig som citronfjärilar istället för smörbollar. Envisas du med att stirra uppåt men minnas bakåt, så kommer trappan mycket riktigt aldrig ta slut. Om du å andra sidan blickar ner längs stegen du tagit och samtidigt minns framtiden klart - då tar trappan slut titt som tätt, i lagom doser.









närbesläktad Repetition ur förra årets "Iamo":


Yul 31

Hei, Yami!
Idag var du på galleriet som visar levande konst.
De hade installerat skådespelare i vissa av ramarna.


Yul 32

Hei igen, Yami!
Idag ritar du ett tempel med så många rödgula hieroglyfer i så man kan bli psykiskt sjuk för mindre.
Bakom den innersta kolonnen kikar någon fram på dig.


Yul 33

God morron, Yami!
Inatt drömde du om oss.
Vi klev snabbt nerför varenda trappa i stan, medan du sakta var på väg uppåt.









101

Sagan om GULA STADEN eller La Città Giallo

där ingen lyckats STÄNGA AV SOLEN



Första episoden

Vi kom till en stad där allt var gult. Husen var gula, gardinerna var gula, dörrknopparna likaså. Längs varenda gatugränd glimtade minst en gulklädd människa fram. På reklamaffischerna lös stora gula bokstäver och i butikerna sålde man gula skjortor och gula kjolar. Vi fann det till en början väldigt bekvämt att välja färg. Alla cyklar gick i gult; det var det lag på. Giallo ägde en cykel som nästan var gul. Giulietta ägde en cykel som också nästan var gul. Emedan Giallo och Giulietta ännu inte var helt färdigvuxna, så gick det för sig. Annars hade de fått tillbringa fjorton dygn i gula fontänen. Man hade inget riktigt fängelse i staden, men fontänen dög gott. Maten liknade citrusfrukter, pasta och ost, fast vi tyckte att smakerna var av en hel annan värld.

De enda fenomen som inte alls var gula var människornas ansikten och händer, i somliga fall deras armar eller ben. De var rosa, så det var lätt att urskilja människorna - betydligt lättare än var vi egentligen gick någonstans. Solen syntes inte bland allt det gula, men vi kände hur den fanns överallt. De som bodde här sades kunna se skillnad på gult och gult. Det såg vi fram emot att också förmå. Än så länge hade vi bara vistats i staden i sju dygn, helt utan sömn. Nätterna var naturligtvis gula de med, för ingen hade lyckats stoppa solen från att lysa. Vi fick bevittna små desperata försök här och var; t ex klädde en grupp av sig vartenda gult plagg, som trodde de att solen skulle få en chock och blunda. Det gula blev blott några nyanser mörkare om kvällen. Ingen vare sig kunde eller behövde sova, eftersom det gula ljuset gav människorna sin energi ideligen. Vi mådde tillika prima - åtminstone såvitt vi upplevde situationen.



Andra episoden

Ganska länge nu hade vi varit i staden, staden där allting gick i gult. Vi hade upptäckt små olikheter mellan mörkare portar till katedraler och ljusare entréer till teatrar. Butikernas nyanser varierade i enlighet med varorna. Ibland mellan dag och afton, natt och morgon, syntes de gula gräsmattorna brinna i en närapå orange kulör. Likafullt bestod vårt alltigenom bestående intryck i GULT. Det var inte tungt, men det var ofrånkomligt. Giallo och Giulietta kom titt som tätt cyklandes i backarna. När de plingade på ringklockorna så blixtrade det till i våra skallar, som fylldes av gul färg. Men det var inget mot vad de större barnen på sina motorcyklar åstadkom. Det kändes ungefär lika ohyggligt som skönt, och en smula klurigt också. Blixtarna skar in i nervbanorna. I det tillståndet kunde man lätt tro att folk var seriefigurer. Särskilt som många flög förbi oss, även de vuxna, som om vi inte fanns i samma värld. Eller såg de oss som någon sorts djur? De första sju dygnen hade vi knallat omkring i en bubbla mellan gula bilar, på trottoarer smala som kritstreck, överrumplade över att aldrig bli påkörda.


Vårt uppdrag bestod i att införa någonting utöver det gula. Först försökte vi finna de ansvariga för allt gult, men mer och mer insåg vi hur gult låg i kulturens natur. Inte minst solen var medskyldig. Människornas hud skvallrade visserligen om att rosa var den egentligare färgen, och somliga ville visa mer än andra av sina rosa resurser. Ändock var gult vardag för allesammans. Att bära rosa trosor skulle ha varit höjden av kardinalsynd. Där måste plagget till varje pris förbli fullkomligt gult. Andra kläder kunde människorna förlåta varandra om något rosa råkade färga av sig på, så trosor var det bäst att byta flera gånger om dygnet. Det fanns triangulära hytter utplacerade i varenda gränd. Kalsonger förhöll det sig inte lika noggrant med. Hos männen måste snarast huvudbonaden bytas hela tiden. De flesta bar hatt, av mellanhög storlek, där de satt och svettades sin rosa svett på sina illgula kontor. I den här staden hade man inga kontor inhysta i rum, nej, alla arbetade ute på balkongerna. Specifika byggnader fanns uppförda med enbart arbetsbalkonger utanpå. Inuti dessa byggnader verkade få veta vad som försiggick. Alla hade en aning, men ingen aning liknade den andra.


En vacker gulorange kväll mötte vi en grupp varelser som det fungerade att kommunicera med. Gunilla och Solveig hette två vanliga tanter som i likhet med oss var på besök i denna stad. Deras gubbar hette Gudmar och Sixten, men dessa höll mest hus vid hotellobbyns spelbord, där alla gäster brukade satsa på gult. Således behövde ingen förlora, dvs om man inte ville förlora förstås. Då skulle man satsa på rosa, fastän den färgen inte fanns på spelbordet. Det där med rosa var en hemlighet som bara de riktiga invånarna visste om. De njöt av att framstå som förlorare, för då kunde de ta desto mer överraskande revansch. Vinsten brukade vara en banan eller ett par potatisar, sällsynta i dessa trakter där man odlade massa margarin samt citrus blott. Vi ville inte vinna något annat än vidare kunskap om staden och dess invånare. Så vi satt med varsin halva citronlikör och iakttog hur det gula hjulet snurrade.



Tredje episoden

Våran visit i gula staden hade pågått i flera veckor redan. Det kändes ännu längre, emedan solen såg till så att ingen någonsin sov. Blott Giallo o Giulietta och de andra barnen kunde ibland stå och blunda helt offentligt. Vid någon riktigt bra blomma tog det bara ett par sekunder, så var maximal livskraft ett faktum på nytt. Varsin gul cykel hade vi också skaffat. På så vis undvek vi att framstå som rena besökare, och dessutom lyckades vi hänga med i tempot hela tiden. Vissa människor arbetade dygnet runt ute på balkongerna. Andra cyklade omkring några minuter per natt och fyllde i gul färg där det möjligtvis saknades. Inte förrän nu reagerade vi över den sysslan, eller rättare sagt dess bakomliggande fenomen. Någon annan färg måste ha trängt igenom underifrån - annars fanns det väl ingen mening att pensla på gult på det gula?! Åtminstone inte med sådan omedelbar iver...


Logiska och fritt fantiserande varelser som vi var, föreställde vi oss rosa som grundfärgen. Där rådde ju en parallell till medborgarnas nakna, rosa hud. Säkerligen skulle husen också visa sig vara rosa, om man bara skrapade på fasaderna en god stund. Följaktligen, nästa gång som någon som bäst höll på att fylla i gult, försökte våra blickar befinna sig inom räckhåll. Och strax lyckades vi få syn på en förbryllande företéelse. Det var ett par av de medvetna förlorarna från den gulgula rouletten som kom strykandes längs katedralen med en liten dosa i näven. Nej, givetvis varken Gudmar o Gunilla eller Sixten o Solveig, för de var med oss nu, där vi stod och spanade. Vad vi anade var hur männen trixade en smula, sedan sög ut varsitt stycke rosa ur väggen, så tuggade med slutna ögonlock, och till sist spottade in materialet i sina dosor. Proceduren utspelade sig precis före de penslade över med gult, som om ingenting hänt. Men i dosorna fanns det fördolda sparat.


En annan solig natt smög vårt lilla sällskap efter ett par män med sina dosor. De cyklade faktiskt raka spåret till kontorskomplexet, där de tog hissen upp till sina respektive arbetsbalkonger. Hade de dubbla jobb?! Till synes satt männen liksom övriga kontoret och skrev gula siffror i gula anteckningsblock. Sixten ville knalla tillbaks till hotellobbyn och spela på gult, men vi övertalade honom att ge oss till tåls. Som lön för mödan fick vi strax skåda de misstänkta männen lämna sina balkonger, dock icke i hiss som brukligt. Istället klev de rätt in i byggnaden - något som vi aldrig hade sett en enda människa göra. På deras platser satt nu uppblåsbara dockor, i samma hattar som deras egna. Vad tusan fanns i arbetsplatsens inre...? Skulle de öppna dosorna och använda det rosa materialet, medan de befann sig därinne, bortom allas blickar...??



Fjärde episoden

Vi hade lyckats smyga oss in i en hiss och hitta upp till de försvunna kontorsarbetarnas balkonger. Det fanns åtskilliga hundra att chansa mellan; dessutom var samtliga siffror gula. Som tur var kände vi Gudmar o Gunilla som besökt staden under längre tid än oss. Fastän de inte var lika intresserade av själva mysteriet så bistod de oss gärna med erfarenheter av såväl gult som gult. Väl på balkongerna kunde man uppenbarligen ta dörren rakt in i den enorma byggnaden - inte ens ett larm satte igång. Vi sammanstrålade därinne. Här var det gula sällsynt mörkt. Det kändes som om någon, nästan, hade förmått stänga av solen. Istället blev vi varse ett matt rosa skimmer, som kom som från djupt inne i en korridor. Långsamt urskiljde vi var trapporna började, eller slutade.

Tydligen hade vi redan bestämt oss för att följa en spiralisk historia ner i byggnadens rötter. Murbruket som tätnade omkring oss luktade av en mysk som vi inte hade känt på hur många år somhelst. Atmosfären påminde om knastertorra disktrasor, som en gång i tiden varit fyllda med fuktigaste aktivitet. Hade staden varit helt rosa då? Det fjärran ristandet av nutida, illgula siffror blev kvar högt ovanför våra huvuden. Vi kunde ha drunknat här i det alltmer glanslösa innanmätet. Men ännu djupare nerifrån hörde vi ljudet av fingrar som skruvade upp locken till dosorna. Likt plötsliga blommor i rymden slog rosa små pudermoln ut. Strax bleknade varje enskild blomma och uppgick i ett matt rosa skimmer, allomfattande. Vi mindes. Männen förslöt sina dosor och klättrade åter uppåt. Nu skulle vi ofrånkomligen stöta ihop med dessa hemliga agenter. Skulle vi visa oss vara deras konkurrenter eller kompanjoner??









101

Incontro on Incontro (just one of them, happened to be captured, not tonight)

10 Albums I Love to Listen to Now and 10 Albums I Try to But Don't Really Get Yet

101

Love to Listen to Now


0
A QUICK ONE (Happy Jack)
The Who (-66)


1
VIENNA
Ultravox (-80)


2
BLOODY TOURISTS
10cc (-78)


3
TRESPASS
Genesis (-70)


4
STILL
Tony Banks (-92)
solo without Genesis, but working with some more masters of synth-rock


5
GREEN TAMBOURINE + JUNGLE MARMALADE
The Lemon Pipers (-68)


6
BORN TO BE
Melanie (-68)


7
WAVE
Patti Smith (-79)


8
A KISS IN THE DREAM HOUSE
Siouxsie & the Banshees (-82)


9
NO MORE STORIES ARE TOLD TODAY, I'M SORRY THEY WASHED AWAY...
danish indie
MEW (-09)


10
VANSBRO MEMORIES
(Björn Skifs with his) Slam Creepers (1966-69)






Try to But Don't Really Get Yet


11
ROLÖS
Ola Magnell (-10)


12
OLA & THE JANGLERS, 1964-71
Ola & The Janglers (-92 /-03)


13
ANVIL
Visage (-82)


14
INVISIBLE TOUCH
Genesis (-86)


15
FACE DANCES
The Who (-81)


16
DECEMBER'S CHILDREN
or with almost same tracks OUT OF OUR HEADS
Rolling Stones (-65)


17
ULTRAVOX!
Ultravox! (-77)


18
PERGAMON (QUICHOTTE)
Tangerine Dream, live in East Berlin (-80)


19
CONCERTO FOR TRUMPET
Harry James (1939-41)


20
SLASH
Slash (-10)
=Guns'n'Roses guitarist writing song for famous voices like Alice and Ozzy, but to my surprise I dig Iggy Pop here, and maybe Fergie


21
ODDS & SODS
The Who (-74)
covers among own material
Also tried with BBC versions, but to my surprise nothing comes even close to the magic of A Quick One!









More than Love
(Above everyone above)


22
STEG FÖR STEG
Carola Häggqvist (-84)









101

ur Iamos nattbok (en annans dagbok)

101

inte i Iamos egna dagbok


191 inui 2019

Inatt skrev du i en annans dagbok.
Först kändes det förbjudet.
Sedan passade dina ord in, mer o mer in.


192 inui 2019

Har hon inte upptäckt något ännu?!
Du skriver vidare, Iamo, inatt också.
En clown kom motorcyklandes genom en målning.


193 inui 2019

Inga avtryck anar du, där mellan dina och dina.
Hon verkar inte precis skriva varje dag.
Det finns gott om mörkrosa rader att fylla, tills månen gått till sömns.









ur Iamos Reskriberade Tripp


iRi 3025

Nämen Iamo, du skrev i en annan människas dagbok härom natten, och nu undrar du hur väl det egentligen syntes - ty hon tycks ingalunda ha upptäckt ditt ingrepp ännu. Ve:na i Venedig och Verona skulle kunna bli Wien i din nästa resa, ja, du har redan känt dig mer berikad av de österrikiska glimtarna än du trodde. När kvällens första och enda vinglas kittlar din hjärna, då förmår du hålla ögonkontakt och samtidigt vara medveten om övriga rummet, dessutom snabbt växla mellan att tala fritt och lyssna uppmärksamt - en magi som du så sällan lyckas upprätthålla annars.


iRi 3026

Du besökte en examensutställning och började snacka med hon som hade gjort de små högarna med materia; de hade rubbat sig medan folk tittade, så nu bestämde hon sig för att ingripa i sitt verk och sopa kornen rätt med en fjäder. Märkligt hur konstnärinnan var så lätt att få konkret kroppsspråk med för att ha en sådan svår och abstrakt inställning, tyckte du Iamo, och påmindes om alla förståelsefullt flödande möten med människor som visat sig stå för alldeles andra ideal än du. Vi gillar när ni söker gemensamma nämnare hellre än att stirra er blinda på olikheterna, och det är din uppgift att värma upp främlingar tills deras mentala tröghet blir mindre än din.


iRi 3027

Jaha, Iamo, nu har människan uppenbarligen märkt hur du skrev i hennes dagbok. Hon skrev nämligen en historia om en man som målade vinröda lager överallt där han kom åt, på fintapeter, på slottstrappor, längs snuskiga gränder, inne i vulkaner, under divaner, djupt mellan folks psyken, emedan han inte hade någon egen bok. Fast vi gör ju den här dagboken för dig, som du ändå skulle gjort ifall du inte haft så fullt upp med att uppleva allt. Men vill du trots allt prova skriva, så blir vi inte ledsna om du ägnar dina nätter åt hennes dagbok istället för att hjälpa oss minnas dig.









inte i Iamos egna dagbok


söndag 194 inui

hej, Iamo!! jag har sett att du har skrivit i min dagbok.. blev lite förvånad först nästan arg, sen tycker ja du har ett bra språk ganska så intressanta bilder. Så de gör ingenting alls ifall du ville skriva mera..


måndag 195 inui

hej igen, iamo! Jag har varit med Elicia o shoppat badkläder redan idag. du har inte skrivit något, men ja ändrar mig kanske inte vill att du skriver nånting änndå..


tisdag 196 inui

Var tog dina ord vägen nånstans Iamo?? var dem bara en synvilla, iså fall måste du va schicklig! hursom helst Glöm det ja skrev igår för elicia tror inte på det jag har berättat..





101

Vem Ska Trolla Trygghet...?

skriven för Tävling i Trasdocka
Barnkonventionens "Barnets Bästa"
som jag först inte trodde jag skulle delta i
via poeter-sidan
i formen 100-ordsHistoria


Människobarnet hade rymt in bland de gamla granarna. Trollet ville veta vad hon hade där att göra. Ungen svarade ingalunda. Kring hennes handleder grep trollet tag, förde det gråtande människobarnet tillbaka. Då dök konstapeln upp och satte trollet i fängelse. Sedan bjöd konstapeln flickan på smultronsaft. Hon drack och drack och när hon vaknade var sängen på tok för stor. Mobilens batteri var bortplockat. Upp genom skorstenen klättrade människobarnet. Hennes änglaljusa hud hade blivit svart som skam. Bortåt tobaksaffären kom trollet snällt trallandes. Människobarnet började springa. Åter åkte trollet i finkan, hennes föräldrar likaså. Flickan blev polis. Alla blev brottslingar.





101

Scalinata di Spagna e Io a diTrevi

Vid spanska trappan "försvann jag" från mitt resesällskap. Missförstod alldeles guidens instruktioner om återsamlingspunkten, så fick ta tunnelbana o buss på egen hand tillbaka till hotellet. Emellertid rent trolltygsmässigt kanske jag har en intim relation till det spanska - Spanien bytte ju skepnad precis när jag föddes i november -75. Franco dog dagen efter jag kom ut. Genast blev det tydligen ny författning, så mitt o Spanines moderna horoskop är påtagligt lika. Försvinnandet kanske var en lönngång i tidrummet dit ;-)

Vidare påstås det att den är Europas längsta trappa. Jag bara skrattar. Har gått i minst tretton trappor som är längre... och har inte varit utanför Europa ännu. Räknar man dessutom Eiffeltornet o dyl som en enda trappa, så blir det betydligt fler. Däremot kan det vara en av de bredaste, det verkar vara riktigt. Såvitt man räknar bort alla kyrktrappor...

Hur Stora De Största Städerna Egentligen Är

101


För första gången i livet kikar jag på en lista över hur STORA världens storstäder egentligen är, ja, hur många människor som bor där.

http://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A4der_i_v%C3%A4rlden_i_storleksordning

Att Tokyo har flest anade jag, men inte att man är tio miljoner fler än tvåan, som i sin tur jag aldrig hade gissat är Jakarta i/på Indonesien! Att ännu en asiatisk ligger trea, Seoul, förundrade mig också.

Och hur London inrymmer hela 14 miljoner övergår alla mina förutfattade (eller obefintliga) begrepp. Dessutom att där bor fler än fyra gånger fler än i britternas näst största Birmingham - en stad som jag knappt kände till men som låter mer lockande ju mer jag läser om den!!

Paris är uppenbarligen det största jag har befunnit mig i, ligger på 20:e plats med 11 miljoner. Och det gick ju utan att drunkna i folk, trafik eller förvilla sig alldeles på de egna strövtågen. Så möjligen klarar mina sinnen av att besöka varenda världsjätte :-) Beror visserligen på hur tätt de bor och hur allt är ordnat.

Samtidigt tycker jag Stockholm känns på tok för stort att vistas längre stunder i, trots att där bara finns tio gånger så få som i Europas största. Och Rom kändes likadant - jag höll på att få torgskräck som jag nästan aldrig får, samt cellskräck där det var som mest folk.

Italien lyser annars med sin frånvaro ända till 90-stråket där både Rom och Milano figurerar. Då har flera spanska och tyska (forna östtyska) redan hunnit inta arénan.

Läser man listan tillräckligt långt, får man snart bekräftat att Indien, Kina, USA och Brasilien står för mängder med folkrika städer, varav flera jag aldrig hört namnet på ens. Bortsett från egyptiska är det ganska få afrikanska städer med. Vad jag föga anade är att bara en tiondel är européiska bland de hundra största.

Sedan skulle jag vilja att listan hade fortsatt med många miljoner städer till, ner till minsta by. Men det finns väl dylika sammanställningar någon annan stans...




101

my 10 favourite 10cc songs and my 10 favourite 10cc songs

101

Varje gång jag åter hör på 10cc får jag såväl genommysig som riktigt rymlig storstadsfeeling. Och då är Eric Stewart o Graham Gould bara från Manchester - inte ens från Birmingham som deras bröder Electric Light Orchestra och kusiner Yes eller styvsysslingar Black Sabbath är. Detta faktum, plus att Genesis o Who o nästan alla brittiska artister härrör från London, lät jag en smula minska min upptäckta lust att fara till Birmingham, måhända till förmån för:



10. Tokyo

9. Shock on The Tube (Don't Want Love)

8. Blackmail

7. Headline Hustler

6. Reds in My Bed

5. I'm Mandy, Fly Me!

4. Feel The Benefit
[if we all ran out without our shoes on]

3. Silly Love

2. The Things We Do For Love

1. Une Nuit a Paris

(0. I'm Not in Love)



11. Across the Universe, Slow Down
and Paperback Writer = the Beatles covers
on Alive in Japan



10. Old Mister Time

9. Brand New Day

8. Clockwork Creep

7. Ships Don't Disappear

6. Everything You Wanted to Know About!!!

5. The Film of My Love

4. Rock'n'Roll Lullaby

3. Honeymoon with B Troop

2. People in Love

1. Later The Same Night in Paris

(0. I'm Not in Love)









101

Sorrento a Rosa

CitronSurr i Sorrento

fabel itali-limerick




en syrsa på solig visit i Sorrento
som surra' och surra' så syrligt utan slut för citrusplantagets stora dirigent:

-O, är citronlikören god?
-Si, måste smakas före dog!

blev dyngsur samt solsöt i nästa momento





101

Sorrento a Giallo

vidare ur Iamos Reskriberade Tripp

101


iTi 3013

Minsann, Iamo, har hälften av italienarna aldrig läst en bok. Skulle du vare sig vilja eller kunna bli en del av denna muntliga trafik, där nästan ingen promenerar vid sidan av vägen och nästan alla kör vespa?!? Det skulle förbluffa oss alla ifall du lät bli att inleda ännu ett kapitel, nu när du dessutom har skaffat en orange bok i Sorrento och varit fri från skrivandet i snart två veckor...


iTi 3014

Du älskar alla de originella gränderna i de små oändliga städerna helt gula och rosa, fast Rom tycktes din känsla alltför likformigt och monumentalt. Vid spanska trappan tappade du bort din grupp, emedan du omedelbart klättrade upp mellan folks ben och inte fattade att ni skulle återses längre ner. I en minut, Iamo, kände du hur ensam du är, när du förvillad inte längre litar på vår vägledning och ser dig som en främling.


iTi 3015

Du kan inte stoppa solen från att skina, Iamo, bara se hur den blandar sig med regn titt som tätt, alltmedan dina nya hattar blev tio gånger billigare än du trodde. Det räcker att du vet vad färgen gult heter, så talar expiditen med dig i en ton som får dig att minnas många fler ord. Neri den neapolitanska citrustrakten, sydligare än du varit i hela livet, här mellan hemmagjorda madonnor och maffioso som kontrollerar all sophämtning, tar vi dig vidare över havet längs lyxigt livsfarliga branterna på Capri. Ramlar ni ner eller upp nu, så har ni ändå levt...









iRi 3016

Allt ligger och hänger i den avvaktande atmosfären lika ensamt som vanligt, Iamo, fast du är lycklig över vad du faktiskt har bakom dig - och framför dig. I Italien kunde du upptäcka enbart okopplade hundar, hur de naturligt stryker omkring längs butikerna utan att skälla det minsta (dock inifrån palatsen hördes en och annan morra maffialikt), som bara katterna klarar av häruppe. Nu när det blir vår en gång till ser en av dina äldsta inspiratriser, i bilderna från Verona, hur du krampaktigt håller på att avsluta ditt förhållande till de evinnerligt unga marmordamerna, till förmån för en mer belägenhetspräglad dramatik.


iRi 3017

En obekant kille med två tjejkompisar ber dig på baren att underhålla den ena, så att han kan lägga beslag på den andra. Då vänder sig den andra damen mot dig, Iamo, och ni får jättebra kontakt, totalt avslappnat men spännande, SÅ bra så du glömmer bort att vara orolig för killens reaktion på hur du just vibrerar med fel tjej. Efter en stund gissar den första tjejen, dvs rätt tjej, rätt på att din hatt är ifrån Sorrento, för hon har varit där, men då ni som bäst kunde inlett den interaktion som fick killen att koncentrera sig på hon den ena, vill han inte längre att du snackar med någon.


iRi 3018

Det besynnerliga är hur du, med din psykedeliska förkärlek, inte ens varit i England ännu, där som man åtminstone skriver böcker, gör album och försöker driva utvecklingen stabilt framåt. Framåt tidiga höstkanten ser vi dig sitta på en pub eller pråm, med 10cc glitterrockande böljor i dina händer, återigen skönt befriad från att behöva lära dig någon latinsk språkkultur. Visserligen skulle det kanske vara att välja harmoniernas tråkigare perfektion, Iamo, framför konflikternas romantiska mystik?? Ändå har vi inte fått se dig knyta förbindelser i vare sig Frankrike eller Italien, medan några brittiska potentiella vänner har du redan på distans.









iTi 3019

Under hela tiden medan ni renässvansade genom Italien hade du med dig Dantes gudomliga komedi i resväskan, men inte förrän ni passerade Danmark på hemvägen gjorde du ett riktigare försök än någonsin att påbörja mästerverket. Ett sångstycke per dag skulle kunna föra dig, Iamo, igenom skärselden före sommaren är slut, fast vi känner ju väl till att du aldrig lyckas läsa i medicinska doser. Vem vet - kanske fortsätter vi skriva din dagbok i form av terziner på endecasillabi-vers, när vi nu ändå envisas med tre meningar per dag (och fyra var tredje).


iTi 3020

Den här gången får du inga déjà vu-känslor när du kommer hem efter resan och ser hur dina möbler egentligen ser ut. Det förunderliga är istället att våren knappt ens har börjat, Iamo, medan höstsäsongen brukar starta när resan är över. Nu har dina sinnen liksom en hel sommar bakom sig, och ändå har verkligheten en hel sommar framför sig.


iTi 3021

Redan när bussen gör sitt sista stopp vid Hallandsåsen tar du de första stegen på en svensk vitsippsstig. Här kan du härligen strosa utan att en människa ser hur du går (blott våra blickar finns med inom dig). I Italiens skogslösa kultur syns vartenda steg och spår, längs trottoarer tunna som linjer, och du har omedvetet fått känna dig som en offentlig figur hela tiden. Jojo, Iamo, dina episoder är snart lika talrika som Linus på Linjens (igår fick du se hur hans skapare Osvaldo Cavandoli ser ut).









101

20 saker som jag Älskar

Fick i uppdrag av en vän att skriva ner tjugo grejer som jag tycker om, i syfte att lättare kunna minnas vad man verkligen vill prata om när man väl står där och inte kommer på något bra samtalsämne. Gjorde min abstrakta men mycket konkreta förteckning "i verbform":



1. finnas

2. minnas

3. spegla(s)

4. förvränga

5. kommunicera

6. sötma

7. avslöja

8. föreställa

9. lista

10. samla

11. älska

12. välja

13. särprägla

14. förtjusa(s)

15. (fram)skymta

16. uppbygga

17. inspirera(s)

18. konsumera

19. försvinna

20. hemkomma

21. överdriva

22. tillvänja

23. relat(ivis)era

24. fullborda

25. påbörja









101

I didn't died in Venize this time

I fell in Love with Verona