Själens Föreställningar

¤
¤¤


Ofta har jag undrat vad den mänskliga fantasin överhuvudtaget är kapabel till.
KAN VI FÖRESTÄLLA OSS PRECIS VADSOMHELST?!?

Det synes mig allt mer som att fantasins former (här och nu) äro hänvisade till de fenomen, figurer, bilder och symboler som redan finns. Vår föreställning om hur t ex rymdvarelsers skepnader må te sig, bygger enbart på omvandling av de rådande, jordiska sinneserfarenheterna.

(Vilket givetvis inte betyder att aliens inte alls skulle finnas...........)



Vidare ur "Människan och Hennes Symboler" (1964), via C.G. Jung's ögon:

"Inget geni har ännu satt sig ner med penna eller pensel i handen och sagt: "Nu skall jag hitta på en symbol!" Det går inte att ta ett mer eller mindre rationellt tankeinnehåll, resultatet av en logisk slutledning eller valt i medveten avsikt och ge detta formen av en symbol. En idé av den arten kan vara hur fantastiskt utstyrd som heslt; den förblir ändå bara ett tecken, knutet till den medvetna tanken bakom, aldrig en symbol, syftande fram emot något ännu okänt.
.......
Det finns emellertid många symboler och bland dem de viktigaste, som till art och ursprung inte är individuella utan kollektiva. Huvudsakligen är det religiösa bilder. Den troende håller dem för att vara av gudomligt ursprung - anser dem vara uppenbarade för människan. Skeptikerna säger helt enkelt att de är uppfunna. Båda har fel. Det är sant som skeptikern framhåller, att religiösa symboler och begrepp under århundraden varit föremål för successiv, omsorgsfull och fullt medveten utformning. Det är lika sant, som den troende utgår ifrån, att deras ursprung förlorar sig så långt bort i ett mystiskt förflutet, att de gör intryck av att inte ha människor till upphov. I själva verket är de kollektiva föreställningar, emanerade från uråldriga drömmar och fantasier. De är således ofrivilliga, spontana livsyttringar och alls inte medvetna uppfinningar."



...........Emellertid låter mig esoteriska läror förstå att själva vår förmåga att föreställa oss, långsamt håller på att utvidgas hela tiden... ...och detta på grund av det finns potentiellt högre, rikare idéer som själen/jag/gud redan i uråldern har skapat (förutsättningarna för).

Min undran är hursomhaver varför vår själ skulle nöja sig med att ha skapat "blott det" som mänsklighetens kollektiva minne har förmåga i dagens läge att avtäcka...!?!? Kan själen icke aktivt utvidga sin skapelse...!?!?

Dvs om vi (vår själ) vill, så kommer vi i bästa fall att få reda på att det finns former, materia, idéer och symboler som vi ännu aldrig (minns att vår själ) har föreställt oss...........




¤¤
¤