nollställd embryonaut eller nollställningsbar hybridonaut...?

posthumt publicerat

¤¤¤
¤¤
¤


ur Tillbaka Till Stjärnorna (1970) av Erich von Däniken:

"Dessa forskningar och undersökningar hör hemma i det vidsträckta forskningsområde som skulle kunna kallas cyborgforskningen (förkortning av "cybernetisk organism"). Den tyske fysikern och cybernetikern Herbert W Franke har vid samtal med mig framfört en idé som än så länge kan förefalla rent fantastisk, nämligen att vi under kommande decennier skulle kunna sända ut rymdskepp utan astronauter på färder till främmande planeter och låta dem utforska världsalltet på spaning efter utomjordiska intelligenser. Rymdpatruller utan astronauter? Franke räknar med att de elektroniska apparaturer som används skall ledas av en från människokroppen helt skild hjärna. Denna ensamhjärna skulle fungera som rymdskeppets ordercentral, förvarad i en näringsvätska som kontinuerligt måste tillsättas friskt blod. Enligt Franke borde hjärnan av ett ofött barn ägna sig allra bäst för att utvecklas till en sådan uppgift, eftersom en sådan hjärna i lugn och ro - helt ostörd av tankeprocesser - skulle kunna lagra de normer och informationer som krävs för de speciella uppgifterna under en sådan rymdfärd. En så preparerad hjärna skulle inte ha något som helst medvetande om sin "mänsklighet". Som Herbert W Franke uttrycker det: "Känslor och upprördhet av den typ vi upplever skulle vara helt främmande för en sådan cyborg...........""


Varför skulle en lägre grad av medvetande och erfarenhet vara att föredra framför en högre grad av medvetande och erfarenhet? (Alltså borträknat hjärnans fysiska åldrande = en fråga som skall vara löst före utfärden.) Det är en sak om det enbart gäller ren informationslagring, men en annan sak om det gäller att uppfatta världen, selektera intrycken, för att inte tala om att vidarebefordra och beordra på ett bra sätt.

Jag är övertygad om att den lämpligaste "hjärnan" är en som kan känna mänsklighetens alla känslor, tänka mänsklighetens alla tankar, men dessutom förmår bortse från dessa känslo- och tankeprocesser när så är relevant - ja, förmår VÄLJA med vilken sorts "fördomar" [förförståelse] man iakttar universum i varje givet ögonblick. Med andra ord inget embryo - såvida det inte rör sig om ett blivande underbarn med god förmåga att använda erfarenheter från tidigare inkarnationer (men jag vet icke om Franke eller Däniken räknar med de termerna).



¤
¤¤
¤¤¤