6. IRREFLEX {ur Gurglande GRottans Gåta}

¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤


Ramngar cyklade sakta förbi skyltfönstret till mjölkbutiken. Det såg ut som det brukade, massa chokladtroll i dockskåp och jazzmusik i pappfodral, men inte minsta tillstymmelse till mjölk. Måste varit någon gång sent på 1980-talet som man slutade sälja sådant här i mjölkbutiken. Det var i samma veva som man började köra privata filmvisningar i mjukglassmaskinen. Ramngar hade varit inne och kollat vid flera tillfällen, men också det var fasligt längesen. Nuförtiden hade systrarna Lövbäck hand om mjölkbutiken. Det var någon sorts sömmerskeverksamhet där hela kvällarna, och stängt för städning dagtid. Så just nu kunde man inte kika in. Eller kunde man? Ramngar fann i varje fall att han hade stannat cykeln. Han ställde sig vid skyltfönstret och iakttog ingående ansiktena på skivomslagen. Dessa byttes ut då och då, men de flesta var ändå gamla. De nya var å andra sidan splitt nya artister. Såpass försjunken i bilderna var Ramngar att han med nöd och näppe lade märke till reflexen. Jo, där var tydligen en reflex som smög sig fram emellan två chokladtroll. Reflexen hade vid närmare betraktelse sett ut som en älva, en älva som förminskat sig och koncentrerat hela sin varelse till en ljusfläck, ett irrbloss. Men som det nu var hann Ramngar inte riktigt se det, förutom i ögonvrån. Och då var det redan försent. Eller var det? Han kastade i flykten ett namn efter älvan: Marljoni. Marljoni var det. Ty hon stannade till, frös fast, så att blott sista strimman av hennes rygg var kvar i skyltfönstret. I övrigt hade hon redan försvunnit in i en stenkaka, en vars omslag utlovade en sällsamt spänstig swingkuplett.



¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤