¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
En bit in i skogen hade Ramngar upptäckt trappan, trappan med blott tre steg. Han böjde sig ner och kikade uppåt. Såvitt han kunde se ledde dessa ingenstans. Hörde eller luktade någon fortsättning förmådde han inte heller. De steniga stegen bara fanns där, mitt bland alla mossbeströdda rötter. Ramngar reste sig och klev sonika upp längs de tre stegen... Därpå gick han lika snabbt ner igen... Ingenting hade hänt. Skogen ruvade stilla runtomkring. Inte en enda ekorre rörde sig. Så vandrade Ramngar upp en gång till, hemskt långsamt nu. Han stod kvar högst upp och kisade mot solen. Då känner hans fötter plötsligt början av ett fjärde steg, medan alla träden vill att han kliver på ljuset!
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar