¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
Inte heller den här morgonen dök det upp någon i skogen. Ramngar och Marljoni strosade ensamma och lite förbryllade omkring utanför grottan. De var glada att få vara ifred. Ändå oroade de sig över att ingen någonsin kom. Innebar det att människor undvek just den här platsen i hela skogen? Än så var det visserligen vinter, fastän februari var besynnerligt varm. Några borde ha gått förbi ibland. Anade man Marljonis farkost? För tillfället hade hon gömt den nere i tjärnen, under de dyiga strömmarna. Hade Ramngar mot hennes vädjan varit iväg och berättat för sina gamla vänner om Marljonis ankomst? Det var i så fall inte bara emot den gemensamma spelplanen, utan också en fara för de män som inte var lika fantasifulla som Ramngar. Luften stod blick stilla mellan alla stammarna och slysnåren. Bara det avlägsna gurglandet hördes som vanligt inifrån grottan, någonstans djupt nere i katakomberna.
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
¤¤¤¤¤¤¤
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar