illusive lucid dreaming

(iakttagelse från 2002)

Varje gång Anna berättar att hon är medveten om att hon drömmer medan hon drömmer, blir jag fascinerad över denna förmåga, som jag själv än så länge tycks sakna. Fastän jag inte varit medveten om just att jag DRÖMMER, har jag i varje fall i drömmen ställt mig frågan huruvida jag drömmer eller är vaken. Nå, svaret jag kommer fram till i drömmen, tycks genomgående vara det felaktiga svaret, d v s att jag måste vara vaken och att det här måste vara verkligt. Blir alltså inte medveten om att jag drömmer - snarast falskt medveten om att jag inte drömmer.

och så från precis tre år sedan:

Drömde.
Att det var mörkt i rummet.
Att jag skulle tända lampan.
Att den inte funkade.
Att jag provade en till lampa.
Att den inte funkade.
Att jag reagerade.
Att jag kom på.
Att jag har läst.
Att såhär ska det vara när man drömmer.
Att lamporna inte funkar att tända.
Drömde.
Att jag visste att jag drömde.
Att jag blev ofantligt förvånad över att jag drömde.
Att jag vaknade.
Att jag tänkte.
Att hur verkligt det hade känts ändå.
Att drömmen hade varit så svår att bli medveten om, om det inte vore för
lamporna.
Att det är bra att som nu vara vaken.
Att det känns självklart när man väl är vaken på riktigt.
Att det är så nu.
Drömde jag.
Fortfarande.

Och senare någon gång vaknade jag.
Och kom någorlunda ihåg denna dröm.
Som enligt mig EJ var en Lucid Dream.
Ty jag insåg aldrig att jag verkligen drömde.
Har bara gjort det en gång.
Högst.
Så bedrägligt kan det vara.
(Såvida det inte är som kinesiska askar (eller ryska dockor. (Där man är medveten om att man drömmer i en docka (men där man ändå inte fattar att man drömmer i den omkringgärdande asken.))))

Och jag är bara oerhört säker på att jag är vaken nu.
Inte absolut säker.

¤