stadens spelar upp sin sista soligaste födelse

¤¤¤
¤



och så anlände juni
mitt i det soligaste purgatoriet stannar varenda människa upp
staden har blivit svartvit
trottoarerna är fulla av engångsgrillar, dubbel-dvd:er
trekantstrosor likaså
maskrosfröna dansar in i cellobutikerna
SPELAR VI GÅR OMKRING SOM DÖDA - BLIR MER LEVANDE DÅ
murbruket ramlar ner likt pulver
när änglarna skrubbar sina kinder mot fasaderna
där portarna är fulla av öppen mystik
medan morfar o farmor står i sina rum på nytt
i min dröm jag passar på att fotografera deras bästa tapetblommor
Vi dör - alltså lever vi
HADE VI EJ FUNNITS HADE VI ALDRIG ENS KUNNAT INTE FINNAS
Håller en stolthet i att vara lycklig vad som än omger mig
vara lugn vem som än riktar sina nervösa emotioner mot mig
för det är jag som bestämmer hur jag ska möta andra
Dagens upptäckt: Det är lättare att umgås med människor som vet
att de är negativa, och vilar i den inställningen, än dem som tror
att de är positiva, men ändå spänner upp sin oro för minsta lilla
NÅ, VARFÖR SKALL DET VARA LÄTT!?
Jag uppskattar mer o mer tunga damer
med smidiga skratt i sin allvarliga mening
ringlande feta kattor eller fantasifulla elefanter
Hur det än är så är det nu
och myrorna kryper bara i nervbanorna när allting syns för stort
när hela tiden inte får plats i samma bild
FÖR ATT HA KONTROLL VILL MAN INTE KONTROLLERA ALLT




¤
¤¤