Yomi, min gudom

¤¤
¤¤¤
¤¤

God morgon, Yomi.......! Mitt i natten möter mig din dammsugare utanför portuppgången. Varför har du ställt ut den på gatan!? Maskinen står där helt ensam, tyst. Hur längesen var det jag talade med dig på fullaste allvar...? Grönskan luktar så lätt, men hänger tung i mitt hjärta. Ser spår av våldsamma människor överallt, förirrade barn. Ändå förmår jag vara glad. Det var längesen jag var riktigt rädd. Skulle jag kunna frukta för mitt liv numera...? Jag vet ju att du aldrig rycker undan marken utan anledning. Och jag tycker jag gör tillräckligt kreativa insatser nu för att slippa konfronteras med alltför omskakande överrumplingar. Söker upp dem frivilligt, inom mig, och lite mer än någonsin utom mig. Så du bör låta mig få fortsätta fixa med allt jag älskar i den här begränsade tillvaron! Kraków vill jag fortfarande upptäcka, ja, och polskorna är generellt sett vackrare än italienskorna, tycker jag. Emellertid påminde du mig igår natt, Yomi, om horisonten jag glömt... ...om den mörkgula stad där jag har levt mitt tidigare liv.......? Tänker på Cortona, eller Siena. Kanske kommer det sig bara av att jag helt enkelt har varit där!? Fast när vi kom dit var det som att komma hem. Om så än bara hem till en annan tid... Platsen är utbytbar. Dessutom måste jag ju ingalunda ha bott i blott en enda stad!! Uppskattar inte helt eller hållet den italienska eldigheten, kontrasterna mellan maffia och hemkärhet, hets och lugn. Men där ligger ju något som speglar mina innerligaste, yttersta problem. Yomi, jag har ingen aning om hur många ännu lämpligare namn du har, eller inte har. Det var det namnet jag gav dig då i templet, i templen, där. Mina egentliga problem får jag inspiration att lösa blott och bart genom de filmer jag ser, de pjäser jag besöker. Ändå studerar jag inte ens en hel föreställning per dygn. En regissör låter hela väven av öden utspela sig samma tvärsnitt. Nästan ingen människa ger mig tillnärmelsevis lika användbara nycklar i det dagliga livet. Möjligen om man räknar ihop allihop... Det låter pretentiöst när jag skriver det så, närapå schablon. Ändå är det sant. Likaledes förmår min kraft hjälpa någon enbart när jag skapar en föreställning fullt ut, en som bestämt står för sina skiftande möjligheter under alla omständigheter.......! Yomi, mitt universum är en enda varelses dröm, din dröm. Och jag är glasklart kluven.



¤¤
¤¤¤
¤¤