Expedition BLOGGBOKEN ; 4järde irRfärden

¤



ingEn längEsEn

99:s Sista Start
Närmare Första Slutet
Vill Nu Snart
Ännu En Undran
Universum Är Hundra
Ryms Hos Sju
Är Nästan Nu



iRik kRinG

jAG bEFINNER oSS oMBORD pÅ eN bORTsEGLAD bLOGG.
hAR jAG tAGIT oSS uT tILL lIVET - eLLER äR dESSA oRD fORTfARANDE dÖDSrYCKNINGAR, jA mINA fÄNGSLADE sJUKLINGARS tANKEkRAMPER?!!?
fÖRsJUNKNA i kOLLEKTIV eNSAMHET hAR jAG rIGGAT uPP oSS i nITTIOnIONDE iNLÄGGET.
äR vI fJÄRRAN eLLER nÄRA, i bÖRJAN eLLER sLUTET?!!?
hÖGRE äN vERKLIGHETEN hÄNGER vI hÄR, i dEN aLLELES sTRAX fULLbORDADE fANTASIN, i sISTA sÖMNEN nÅGONsIN.
tY nÄR vI kOMMIT fRAM tILL 100 vAKNAR jAG!!!
dÅ uPPtÄCKER vI ifALL dEN hÄR hISTORIEN hAR sAKNAT kAPTÉN eLLER oM jAG hELT eNKELT vILL nÅ eTT aNNAT mÅL äN aLLA aNDRA kUNGAR.......



eMiliaN heMifråN

Var det du som dog denna morgon?
Mitt emellan min dröm och min vaka mötte jag din obehagliga röst.
Insåg att jag aldrig hört dig förut, fastän du talat i hela mitt liv.
Jag slungades upp ur kroppen, upp mot tavlan.
Du var redan på väg att kliva ut där, och allt jag skulle sagt var äntligen försent.
Kände hur alla dina spänningar lossnade i mitt hjärta.
Jag behövde inte ens gråta, för du andades lättare än all tid i världen.



SUSanni inUTi

Juni, ser ut som om du slutar någon annan stans än i solen.
Längtat efter ditt regn, blir inte minsta arg över att bli blöt.
Nu slipper jag lämna mitt bibliotek, ge mig ut och vara så jävla glad.
Och när jag äntligen tvingas gå ut i alla fall, då kan jag segla omkring i dina ensamma filmscener, Juni, spola fram och tillbaka som jag vill.
För när allt folket åkt på semester blir det särskilt härligt att möta något sällsynt spöke.
Jag promenerar hela natten, ända tills jag inser att jag just ligger och drömmer i min säng.
Då försöker jag låta bli att vakna, men jag vet inte om jag har lyckats.......



teoDRöM tiDeRyMD

Vilka bilder ser vi egentligen inom oss??
Förmår mina ord föra över över huvud taget någonting inre ut till er?
Ibland inbillar jag mig min fantasi är mer levande än andras; att det är därför jag så sällan känner större behov av verklighet.
Somliga stunder tror jag min fantasi är MINDRE levande än andras; att det är därför jag hela tiden måste öva mig i att fantisera.
Min fantasi består mest bara av ord, eller rättare sagt symboler.
Varje ord inrymmer sin personliga valör, ja, orden påminner om motsvarande upplevelser som varje ton betyder för musik.
Sedermera blir "EMELLERTID REELLA FANTASIER" en mäktig ackordklang, ett sammanvävt komplex av känslor och tankar.



mARjonA AllsindAR

FINNS INGET SOM SKRÄMMER MIG MER ÄN DET
ATT HANDLA UTAN ATT SAMTIDIGT TÄNKA
ATT LEVA UTAN ATT SAMTIDIGT SKRIVA
SOM OM VÄRLDEN VAR MIN BOK OM VÄRLDEN
SOM OM ALLA NI REDAN FANNS HÄR
TROTS ATT INGEN HINNER LYSSNA VÅRA ORD
INTE ENS VI SJÄLVA



ciSOlia SinOMtid

ja, svårt få igång någon kommunikation här..
iRik har gjort sina vackra försök men han är alldeles för mysteriös..
personligen har jag inget emot resor mellan flera speglar men gäller ju att trolla med påtagliga kort om man skall komma nånvart i den gemensamma yttervärlden..
fast teoDRöMs analyser hjälper oss knappast lyfta ut SUSannis vardagsperspektiv från hennes drömska egotripp..
tror vi måste ta mARjonAs + eMiliaNs lite mer chockartade experiences och låta dem befrukta sig med en nyfikenhet på oss övriga..
sist vill jag avslöja att den verklige författaren bakom hela denna cirkus redan har överskridit hundragränsen när dethär skrivs..
minsann gör Gud nästan inget annat än stressar ihjäl sig för att klura ut hur dessa oändligheter skall fortsätta samma runda ännu ett varv..







¤