Stötte på en lycklig kanadensiska på besök i här i landet. Hon hade tagit på sig Sveriges färger, och var medveten om det. (Emellertid var inte jag medveten om att flaggan för Winnipeg är gulblå den med). Jag sa att hon förmodligen var den enda "hos oss" som gick omkring i gulblått. Särskilt spännade emedan kanadensare inte precis är kända för att vara nationalistiskt färgade. Och hennes tyska väninna som varit här förr, hon bekräftade att ja, här har man mest svart och grått. Själv bar hon brun rock, precis som jag.
När jag ser porträtt från Afrika och Sydamerika, för att inte nämna Indien, blir det ännu mer uppenbart än jag minns och föreställt mig: Hur härliga färger de har, sådana som vi aldrig låter framskina här! Dessutom fantastiska mönster, som lyckas vara komplexa utan att skrika! Så kallat fattiga människor tycker jag ser ofantligt välklädda ut jämfört med standarden för vårt så kallat rika land.
Det är som att vi frivilligt väljer de mest slitna, deprimerande utstyrslarna. Är det för att göra (eller låtsas göra) kollektiv bot för vårt välstånd som vi inte vill vara stolta över? Varför inte närma oss grårosa eller grålila, glimta in lite skiftningar i rökridåerna?!
Visserligen såg jag ett helt stim diskret mörkrosa saker inne hos Tiger, varav jag inte ville låta bli att köpa en skjorta, som jag nu burit varenda dag i över en vecka. Man behöver inte lysa så rovdjuren tar en, men finns det fiskfjäll som är alldeles färglösa? Inte ens de plagg som sticker ut hos oss sticker ut. Söker vi råda bot på vår individualism? Vem vågar blanda goth med helylle?!
Nåja, det förekommer. Men lejonparten väntar med att bära sina snyggaste eller roligaste kläder tills det är fest. Det förstår jag inte riktigt. När det är livat så är det ju livat hursomhelst. Och då skulle det snarast behövas jordnära, slösinta kapha-färger nära det blåsvarta, för att balansera alkoholens bubblande vata-verkningar och hetlevrade pita-effekter. Medan under vardagens för somliga monotona slit, kunde kompakt grått gott behöva blandas med luftiga eller eldiga kulörer, för att ge såväl rörelsefrihet som målfasthet åt den sömniga känslan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar