Tillit till Tillit (...tala igenom tvivlet...)

%


Scenen utspelas på katastrofplatsen med den mer än fullt sysselsatta och övermänskligt ansvarstagande doktor Meredith Grey - som ber den just föräldralösa(...?) flickan:

"Sweetie, listen to me, I need you to turn around. I know that I told you to face away from me, but we have to work together to help this man. I don't talk either when I get scared. I don't talk when bad things happen. You don't have to say anything, but I need your help. Okey, don't look down, don't look at the blood. Look at me. Can you be my assistent?"

from Grey's Anatomy, episode 51 "Walking On Water"


Jag vet varför och jag vet inte varför scenen kändes så stark så jag nästan började gråta, vilket jag nästan aldrig gör. Kanske är det för att Meredith återigen är så modig att hon tror sig kunna hantera två "omöjliga" problem på en gång - och "lyckas"!?! - dvs förutom att kontrollera en chockad döende, dessutom behärskar att få en främmande dubbelt övergiven flicka att uppoffra sig lika stort som hon själv gör. Ja, med lika delar kyla och empati visar Meredith att hon respekterar och förstår, varken kräver eller kritiserar, men begär hjälp i alla fall. Hur självklart flickans lilla handtag än kan tyckas böra vara i sig (=hämta ett redskap ur läkarväskan), så är det ett ofantligt psykologiskt motstånd som dr Grey forcerar. Hon håller på att explodera av utsatthet, men agerar ändå en lugn förebild som motiverar, trots att hon har all anledning att löpa amok inför vad hon upplver som livets hänsynslösa orättvisa. Och flickan likaså. Hon hade bundit in sig flera varv till, om inte den vuxna kvinnan visat att hon A) godkänner det tigande avståndstagandet och B) begär något ändå.

Jag skulle själv vilja besitta en liknande smittsam livstillit, men tvivlar fortfarande alltför ofta på att andra ens vistas i samma universum och vore genuint intresserade av det bästa jag kunde ge, eller på att jag själv skall vilja fortsätta ta ansvar för och vara öppen för de relationer vi inleder. Avstår hellre av ren försiktighetsprincip, för att inte lova andra för mycket, vilket medför att jag sällan vågar göra någonting. Eller snarare gör massvis - fastän blott i desperata inspirationsögonblick. Min misstänksamhet gör det titt som tätt onödigt svårt att hysa tillit till mig.




%