909
Det besynnerliga är att såfort du har sovit gott
hyser du ingalunda längre denna livsstress
fastän du just ägnat evigheter
åt en helt isolerad film
och inte lämnat spår hos en enda människa,
inte producerat ett ord.
Bortblåst är lusten att aldrig någonsin vilja gå och sussa,
nej, blott suga varenda dödliga sekund ur allt som är före
slutet.
Ty nu håller du tidlösheten
i dina inte längre ihopknipta händer
ända tills du påminns om alla dessa fullt verkligt bedrägliga
möjligheter du har, vad allra helst Du skulle
vilja välja för faan
så förunderligt att publiken finns kvar
trots att du ingenting skrivit på åtskilliga sju timmar...
...dessutom rinner bilderna klarare nu.
Så varför inte kliva upp och skriva en äkta dikt -
istället för dylik tankeanalys,
innan friheten haft samlag med stressen igen
och drömmen runnit fast.
och så en SommarSoppa
på delvis Lundell-inspirerat skrivsätt (kunde lätt blivit dubbelt så lång):
Du såg aldrig fiskmåsarna dansa bort på perrongen
eller studentskorna som befriade kröp längs rännsten helt oslagna
Du satt hemma i ditt fyrtorn och skrev mail till halva världen
medan stränderna låg fulla av bilder sällan tagna
Du kunde ha rest vartsomhelst om så bara till Trollhättan
och det kan du fortfarande, min våta vän
Hemulerna hukar sig för lyckan mitt i midsommarregnet
Om du hör galleristerna måla om hela slottet, så smyg och fånga en!
Livet är en utställning som alla har sett men ingen har gått på
Med röda glas står vi och vinglar på balkongen
installerade i självgott överseende som om höjden vore fejk
Genom lurarna hoppar artisterna från trettonde våningen mot sången
utklädda till såpbubblor, en av soppans torskar skall bli shejk
Nu befinner du dig nånstans närmare första gången
mitt emellan Micke Persbrant och Nick Drake
Där raggningsexpertisen blivit männens goda feminister
och Farbror Melker jagar getingar med smultronsaft
känner du ditt värde så höjer du därmed varenda kvinnas
Badmintonfjädrarna fylls av bumerangens magnetiska kraft
Du kan skriva din bästa dikt exakt närsomhelst
bara för att känna som om allt här hittat hem
Vid ändhållplatsen bygger du ett tempel av oväntad förväntan
Längs bardisken möts skakande nittonhundra rumpor - vem vet vems?
Spirorna har lossnat från vareviga kuliss
och i själva verket vill du till ett grekiskt vitt vitt hus
Alvkung Oberon har ingen mera kärleksört att trolla
för nu handlar det enbart om att skörda i rätt ordning
En kyss kommer sällan ensam, sa vår drottning
Men du måste släppa slanten ner i brunnen - inte hålla
Se, nu hissar solen seglen mot ett starkare ljus!
Och hela sommarn brinner upp i sitt osläckbara brus
909
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar