flyr till samma gamla nymfers nya lyktsken

lyrik-montage ihopfixat av mina favorit-rader
av Ola Magnell (ingen rad ur samma sång).
Alla eventuella likheter med Magnells egna
motiv är lika oavsiktliga som oundvikliga.



"Ungmön dansar i sommarkväll och trollen de trallar i skogen

bland trädor, stubb och vallar

Så ont som det varit om blåbär i år - det har jag i ryggen idag

men det finns mygg i överflöd

när du står utan stöd i en stad som är död

Min pappa har låst in mig i sin slåttermaskin

Lillebror lyssnar på låtar

Han exekverar i interna Kalle Sändare-skämt

Tung musik från en transistor gav mig ingen kompiskick

Varje ny bris ger dig hybris

Valentino går iväg innan natten flyr - till en vänare nymf och nya äventyr

Jorden snurrar mera nu än någonsin

Byta blöja, läsa gammal saga - Askungen får sin rike prins

Plikten kallar livet ut för kung och anarkist

Du har bränt ditt ljus i båda ändar - snart har du tänt det på mitten igen

Det miste sin lyster där allting blev glättigt och glatt,

en ängel som älskats till döds

Sofi som är så fri har flängt förbi så att det fladdrat till i ljusen

och ingenting har fastnat på mitt fotografi

Du har slutit dina ögonlocks kulisser

Vår tids sirener har förstått att du också dras till ljud som stör dig

bortom glimten i en hjärna på en akterseglad gudason

Där hoppar vågor på tå för att kyssa dig

En klocka slog två på den motsatta stranden

men när jag hör min stämma har den blivit alltför vis

Den som kommer ut är inte du - det är ett konstruerat jag

Han vet knappt ett barr om folk utanför den krets där han kallas geni

Albert, han fick stora A - Albert, han är för bra

En del får barn som går och undrar vad de lever för

för skiten sitter lika hårt under kläder som är nya,

blir en alltför kort affär mellan ditt behov och ditt begär

Talar fritt gör bara barn och dårar

om allting bara blir en förevändning för att älta politik

I livets dramatik finns ingen färdigskriven roll

men vad bryr jag mig längre om vad du vill vara som

När jag är död ska du önska mig tillbaka, men då får du tji

I ett hus som vetter mot musiken vill jag bo,

vagga fram längs vassar och holmar

längs lupiner och linnéa till ditt gistna sagoslott."








909