Varför Dör Aldrig Vi...? {sms-stafettpoesi med Syrran}

¤¤
¤

sys:
Vi som stövlar på i färdigt utsago...
Varför dör aldrig vi?
När regnet vrålar ner tror du mig då!!
jag:
Nu är emellertid alltid sol.
Knallar på molnet i ännu ett försiktigt förlängt...
Rädd för vi dör alla strålarna i samma jäklans supersanna lyckoillusion!?!



Det roliga var att det var hon som såg till att börja...
...fast det har hon faktiskt gjort förr, erinrar jag mig nu.
Fin tre-form!!!
(...till-lägg-tecknen är på mitt initiativ...)

¤
¤¤