STORMÖGA

{Lucka no 2:1:2 ur andriAngelus triangulära julkalender}



Oväntat mitt i all rädsla mitt i all stress med ens mitt i all oro mitt i alla uteblivelser plötsligt mitt i all bitterhet mitt i allt tigande är alltsammans bortblåst och jag står mitt i mitt liv lycklig och lugn på sällsynt säkra små virriga ben så stolt att jag äntligen känner hur tunt detta slottet hur ihåliga dessa spegelbilderna äro och insikten att glömska ingalunda beror på att tiden går att minnena blir föråldrade utan på att de blandas samman med för mycket liknande eller för mycket samtidig information enligt Accelerated Learning, en av de bästa handledningarna i studieteknik jag kommit i kontakt med, inom fältet N.L.P. Neuro-Lingvistisk Programmering detta sammansmälter i min horisont med insikten att sjukdom och förslitning ickelunda kommer sig av att kroppen blir äldre utan blott av att man fortsätter missbehandla det man har fastän kryper nu ickelunda ner under täcket åter utan står här kvar och kommunicerar lugnt som en elefant i fågeldräkt en flodhäst i sparvkläder med varenda en en stund utan att tveka i veckor först och känna efter i miljoner drömmar vem och inte vem som jag skall slänga bort hela mitt liv på. Ty beslutet är slutligen fattat för första gången: JAG TAR EN VERKLIGHET I TAGET (på sin höjd två) OCH IAKTTAR HUR DET NÄRVARANDE MÖTET TÉR SIG.




¤{}¤