ELFTE ELEFANTASIN {{{{Fjärde Föreställningen}}}}

& & & &




44.
Bembo anordnar världsmästerskap i avslappning. Elva grupper om fyra figurer har anmält sig. Det gör man i de kluriga pärmarna på pappa Gudmars skrivbord. Där deltar både barber och barbies, klippdockor och småbilder, motorcyklar och playmobiler. Gonzo och Kapten Haddock är också med. En syntheziser får inte plats. Alla resenärerna somnar snart gott, ombord på sina platser i kylskåpet. De sista SkyWalker:sarna får skynda in och blunda. Man måste öppna och kika så dom icke blott låtsas-sover. Men då vaknar några varje gång strålkastarna tänds. Dessa får hoppa o bada i diskhon. Den figuren som till slut har sovit längst får följa med Bembos rymdskepp bort Napoli, hem dit där han egentligen bor. Vid nästa tävlingstillfälle somnar man i tvättmaskinen och badar i toalettstolen istället.

43.
Det här är världens kortaste film. Den har redan hunnit sluta före den börjar. Publiken reser sig motvilligt, men går ändå glada i magen ut, som om de just har åkt berg- o dal-loop genom ett maskhål i rymden. I ögonvrån såg en av tanterna ett äpple som bet sig självt i skrotten. Knappt har tanten avslöjat sin upptäckt förrän filmen kommer snurrande som en bumerang och vrider med sig publiken mot skärmen. Nu är den tydligen tänd på nytt. Nu börjar det bli lite otäckt. Somliga är rädda att de skall behöva betala för dubbla föreställningar. Aktören som kommer cyklandes längs bygatan medan förtexterna rullar, han är skrämmande lik en trolleridirektör som slagit knut på sin egen medicin och söker en doktor som kan lösa upp föreställningen.

42.
Åtskilliga gånger hade Andrijano varit inne bland dessa gränder, men den här gången kände han inte alls igen sig. Inte nog med att någon hade brutit sig in i hans minne och ändrat ordningen på alla prången, vridit loss varannan vindling. Likt pricken över ji måste samma någon just ha tänt en sol, en helt annan sol. Den solen lös nu så att sjuvåningshusen visade sig vara sandslott. De snöslaskiga gränderna vidgade sig, gled in i varandra och blev en hel öken. Höll man månne på att spela in en uråldrig film!? Jo, borta vid den frusna fontänen stod en skara scenografer och jämförde sina andedräkter. Andrijano satte sig längst ned på en rutschkana och plockade fram manuset ur sin hemliga scenkostym som han jämt bar under rocken. I den tomma anteckningsboken stod hela scenen redan skriven. Det gällde bara att minnas hur den är.

41.
Scenen föreställer ett flygfält. Vi sitter i en källarskrubb på övervåningen och låtsas att vi är en djurpark som skall fara till rymden. Alltså sitter vi och åker till rymden. Det gör vi så länge som vi orkar låtsas att vi gör det. Och så länge som vi minns att vi samtidigt sitter i källarskrubben på övervåningen...........

40.
I tvättmaskinens lucka visas fyra foton. Om och om igen visas samma foton. Omvartannat rullar de, sköljer kring varandra, byter sinsemellan hörn. Hela serien föreställer en liten kvinna, uppflugen på kanten av sin kajak, på väg att paddla in i en grottklyfta. I stolsraderna framför tvättmaskinen sitter sextiofyra nyfikna farbröder och observerar varenda rörelse. Det är som om de skulle vilja spela schack, men inte lärt sig ännu hur man gör.

39.
Kvinnan vred sirent sina skrattande ansikten över skuldrorna och blickade med grårosa irisar över lervällingen. Hon red sin flodhäst likt en krokodil. Hennes klurighet var av det vidöppna slaget, potentiellt framstörtande. Ändock hade flodhästen aldrig synts simma närmare grottan där borta. Aldrig under sjuttioelva år - hur snabbt kvinnans blickar än fyrades av. Hon kastade sitt vilda hår över alla axlar hon hade, men det var lika långt kvar till grottmynningen i alla fall. Sällskapet stod fastfrusna mitt ute i den heta sirapsströmmen. Cowboysen kom och gick längs flodremsan, men hon satt kvar därute, lika ungdomlig hela tiden. Eller blev hon rentav yngre och vackrare ju mer erfarenhet hon samlade där bakom sitt skimrande skinn??

38.
Mitt i galleriet står ett badkar. Naturligtvis har ingen fyllt det med vatten. Istället ligger ett täcke samt stjärnbeströdda kuddar ombord på dess hårda botten. En modig kanadensare som också är koeran, han har tagit sig för att krypa ned och sussa en stund. Trots att han bara är publik. Ett paraply sitter uppspänt högt över badkarskanten. Därifrån strålar imaginära, grovkorniga syner, som dock vår käre koreankanadensare aldrig hinner se, före han slocknar.

37.
Nu steg Susanni in i den främmande våningen. Till hennes högsta förvåning var här alldeles mörkrosa. Hon förnam lukten av trolldeg eller modellera. Inte blott fyra väggar var det. Här var tolv väggar, kanske till och med elva. Allesammans stirrade de på Susanni som fasettögon. Sinnrikt kupade kring rummet bildade de en slipad gudomlighet, en artificiell livmoder. Överförtjust befann hon sig inuti denna enrummade labyrint. Efter en salig stund fick Susanni syn på dörren som hon nyss trätt in igenom. Den stod ännu på glänt. Från den här sidan, från insidan, liknade lägenhetsdörren en lucka i ett rymdskepp. Ingen ångestfull, gastkramande trappuppgång kunde hon ana där bakom. Blott en fri, välkomnande rymd skymtade.

36.

35.

34.
Hitta tre träd (inom samma område men
varifrån du inte kan se de andra två
samtidigt). Då du identifierat de tre träden : Uppsök det första
och lirka fram fyra ord ur trädet. Gå till det andra
och gör likadant; därpå det tredje. Komponera sedan
en dikt med de tolv orden. Kasta om dem men
gör gärna fyra rader á tre ord. Gå fram och läs upp dikten
för varje träd!!!




& & &