Hade varit Häst (havrigt manifest)

101




hade snart hittat havre
under snön

skulle sprungit hela vägen bort
rakt igenom flingorna
och ända hem igen

om jag hade insett att jag är en häst

skulle lätt ha ätit upp
all honung i hennes hår
skulle hårt ha frustat fram
nån sorts kärlek mellan hennes lår

inte spottat ut äppelkärnorna
planterat ett eget drömbarn
med hennes must

om jag hade insett att jag är en häst

skulle hört på Roxette på starkaste volym
inom mitt blod
med harmonier som nästan inte ryms i världen
mitt emellan rock och synth
i ett stenbrott fyllt med hallonsalt

kommit bort

lärt mig spela tennis i fantasin
placerat en sjunde prick på tärningen
och sedan satsat pengar på vilka människor
som först passerade Narvavägen
skulle aldrig ha köpt Centrum

hade harvat med samma arbete
travat gamla spår i ny snö

hittat hem

burit våren upp mot norr
och hösten ner mot söder

skulle längtat att få fortsätta vara bara häst
inte fattat att jag var trött på det
ha gått upp i galoppen
varit fri att frossa lite mer havre

strukit mig igen från det stora loppet
fört mulen mot tangenterna

hade hittat saker som faktiskt passar ihop
med sådant som knappast passar ihop

om jag hade insett att jag är en häst




Den här hoppade fram och rann till på blott en dryg kvart. Ibland går det så lätt när det var evigheter sen jag skrev bara ren, fri dikt (i ingen serie).




101