313
från vårt senaste moment på den lilla teaterakademin
omstöpt via min serie "ur Yamis journal"
116 yanuami
Idag hade du mask på dig, Yami,
en neutral mask.
Emedan ansiktet var stumt
såg vi ditt kroppsspråk särskilt tydligt, hur du klättrade på golvet uppför
sand, stege och flod. Du såg oss,
hur vi inte kunde se din
blick, bara läsa det som nådde ända ut.
117 yanuami
När du står rakt upp och ner, så lutar du
på ena foten och
har handen snett bakåt. Det är som att du håller någon
i band, Yami, någon osynlig som
du måste känna att den är med dig. Vi
vet ännu inte om den kommer från
ditt tidigare liv eller från tidigt i det här livet.
118 yanuami
Oj, Yami! Du föds
ur total stillhet, ombord på
golvet, pressar dig hårdare mot livet
än någon av de tretton teatereleverna. Vi ser dig vrida och sträcka
och när du trots allt rest dig upp
liknar det "hjälp, jag kan flyga!" om nu prat hade varit
tillåtet för en mörk clown på mimstadiet.
909
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar