iRidium vi Rider ditt Rymdspektrum

ytterligare ett försök till Kemisk Kärleksförklaring



Iridium
från rymden
når du periodvis
hit ner
genom meteoriter
till oss som i annat fall
varit i skriande avsaknad
av dig


Vi älskar dina sediment
skirt bergfasta
spirar de bland sjögräs o sirener

Kom vira dig, Iris
i spiraler kring våra periskop
Vi skymtar din stjärna
så nära i rikets alla mikrokosmiska teleskop


Iridium
i regnbågens spektrum
du blir
en fröjd för våra irisar
när du förenar dig
till salt
medan som ren metall
är du på riktigt
blott vit


Vi fann dig i resterna av Platina
när hon blev upplöst i kungens vatten
den oändligast ädla natten
ombord på Aniara

Ifall du hade varit en radiovåg
ur en irreversibel mima
hade vi ridit på dig från Rio ända fram till Nangilima


ty inga syror i världen
ditt kött förmår fräta
nej, ingen Alien i universum
förvrider din fläta

endast salter kan få sina spermier
befriade i din paradisfrukt



Iridium
ditt icke alls irrelevanta
atomnummer 77
fick lika många satelliter
att förirra sig
från vår idérika jord
emellertid
visade de
sig vara bara 66
men detta faktum irriterar
egentligen ingen
så länge vi får fira
magin i sjufaldig älva
rida på Iridiums irrbloss
rakt igenom Lucifers dystopiska delirium
dess maskhål i paradis
till en hoppfullare symmetri
där vi bär Iris rikligaste namn
bräckligt hårt
som vårt









010