Inatt gick du
Jamon till jobbet
lät cykeln stå hemma, knallade längs skogsvägen
upp över krönet
i numera vinterns
vita magi
genom svart allvar
återsåg du
vårt öga
för första gången
på ett helt månvarv
i det inte
alls vindstilla snöfallet, blåste molnen
några ögonblick
bort ifrån
MÅNEN
just medan
du vände ditt ansikte upp
som för att kolla oss
och Nico sjöng
ur lurarna sina psykedeliska psalmer
med en glimt av punk
på tyska ibland
mest amerikanska
högt ovan undergrunden
blickade vi ned
på dig
Jamon, du kunde
ha stått kvar i många måndagar
men kände
genom kyligaste elden
huru sekunderna inrymde
fullt tillräckligt
av oändlighet
måndag 24:e nåm
Tjenare, Jamon! Du var på vippen
att införskaffa
ett fräckt blommigt
cafébord för privat bruk
på Chilli
en ny käck kedja
där väldigt massa interiör gick alldeles i din smak i lila
ja, hundra rader kuddar för att inte tala om
de mysigsnygglada
biträderskorna
vi hade ljusskålar, fotpallar o t o m dubbla plädar ifall du ville
men så visade det sig
till sist att han som visste
begärde alla dina uppgifter
för att ni dessutom skulle fara till andra änden av stan
i snöstormen för att hämta konkarrongen
utanför säsongen
fastän hela butiken skyltade med dylika
så ni gav fan
din chaufför och du
nöjde dig med en häftig klaffstol
drog istället till det trygga
tråkiga stället
tog ett vanligt pålitligt riktigt stort men ihopfällbart
köksbord
fick till din förvåning plats
i ditt rum, Jamon
känns nu som minst tre rum
där möblerna börjat bilda öppna väggar, vallgravar
vari dina steg rinner som sirap
runt kanterna
åter in till kylskåpet
via rosagredelina mattor
och tillbaka längs sängen mot dina ständigt aktiva skärmar
återstår blott
att göra skäl för toapappersrullarna
å hissa upp den sjujäkla sköna julstjärnan
sedermera befria inredningen
från tusentals vita frigolit-flingor
trots att våra gästabud
dröjer söndag efter måndag
står hela bordet här oförskämt uppfällt
som om du var på besök
hos dig själv
010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar