Samma Människa

909

ytterligare ett par 100-ordsHistorier



Samma Människa

Det var en gång en människa som aldrig hade tid att träffa fler än en människa. Men människan ville förfärligt gärna umgås med minst sjutton människor som människan kände, nå, åtminstone brevväxlade med. Så människan började önska att någon av människorna skulle visa sig vara samma människa som vännen. Tänk om vännen låg bakom någon brevväns hela värld - eller rentav allesammans?! Då skulle ju människan redan ha umgåtts med dem. Då behövde människan inte ägna tid åt att förstå och berätta alltsammans på nytt för varje människa. Såvitt vännen nu hann hålla sina minnen av alla människorna i närvarande tillstånd...






Poeten MitteMellan Utanför

Det är en man som varken är unikast eller onormalt normal. Det är en trollkonstnär som bara nästan är finpoet, med tre droppar fulpoet i blodet. Han vill provocera konfliktlöst. Han glorifierar utan att slicka, tar hungrigt emot utan att tacka. Mannen vägrar agera mekaniskt, ändå så ohyggligt innästlad i vanemönstren. Somliga älskar hans känslotankar, en handfull fruktar dem. De flesta fattar inte vad han fiskar efter. Åtskilliga känner ej till hans välbekanta värld. Trollkarlen förskönar intill det perversas gräns. Är en egotrippad en som är väldigt omtänksam. Det är poeten som inte har tid för annat än oändlig tid.








909