¤
Från början hade hon varit barn. Det var väldigt tidigt i sitt liv som hon blivit barn. Sedan hade hon blivit tant. Vid det här laget hade hon varit tant väldigt lång tid. Hon brukade sitta och bläddra bland sina pusselbitar. Det var roligt. Tanten lade bitarna i olika pärmfodral och ristade meddelanden utanpå. Sedan gömde hon pärmfodralen på somliga ställen. Sedan plockade hon fram pusselbitarna på helt andra ställen. Då blev livet hela tiden en samling som förändrade sig. Emellertid tröttnade tanten emellanåt på hela karusellen. Det var när alla karameller började smaka likadant. Hon visste inte riktigt - hade hon haft bedrägligt bra fantasi...? Eller var ledan bara ett utslag av brist på fantasi just nu...? Hursomhaver - karusellen stannade upp. Då ville hon få reda på hur hon var före hon blev barn... Aldrig lyckades tanten minnas det. Hennes bilder bara föreställde ljus. En vacker morgon gick hon omkring i ljuset och insåg att hon var barn. Hon mindes att hon mindes. Sålunda, såvitt tanten förstod, hade hon funnits jämt.
¤
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar